Bloggfaktatips

Blockflöjtsfrossan 2023

4 May 2024

Jag har en mapp på min dator, den heter Foton Frossan-23, och just idag satt jag mig vid datorn för att kika igenom alla bilder. Vilka härliga minnen som kommer till en, från mängden med Paetzold-flöjter som var på plats, till alla blockflöjtister unga som äldre, alla våra idoler och proffs, till högen med papptallrikar de dukade upp vid luncherna och de utspridda frukterna för mellis. Men vi tar det lite mer från början. 

För mig var den här oktoberhelgen lite inklämd i ett ganska hektiskt schema och det kändes skönt att få komma iväg en sväng och bara vara blockflöjts-nördig för en helg. Dessutom var jag extremt pepp på att få lyssna till Woodpeckers, både deras workshop och konsert. En kvartet jag skrivit om tidigare här i bloggen. Att Dan Laurin och fru Anna, som jag också skrivit om i bloggen också skulle finnas på plats för Masterclasses - det gjorde ju förväntingarna för helgen ännu större. Och sen var det den där basstämman på kontrabasen som jag blivit tillfrågad att öva in och spela i stora ensemblen, den... borde jag kanske ha övat lite mer på. 

Tidigt på lördagsmorgonen möttes jag och Johanna upp för att ta oss ner till Ingesund. Johanna Bergman som åkte tillbaka till sitt universitet där hon ganska nyligen slutfört utbildingen till blockflöjtspedagog, under frossan skulle hon undervisa i folkmusik. Jag spelar fortfarande på låtarna Johanna lärde ut på gehör. Tröagubbens - "Hej" - den sitter som berget.

Nog var det lite pirr i luften när man kom fram till universitetet, arrangörerna arbetade noga med de sista delarna och alla deltagare började ramla in en efter en, och så var det det där med SJ. Ett tåg kom inte hela vägen fram i tid och på det tåget satt flera av deltagarna, även pedagoger och föreläsare. Välkomstanförandet drog igång med prat och musik och vilket nummer vi fick höra! Blockflöjt Skåne körde en superkul tolkning av Zungenbrecher på bara basarnas munstycken. Det kan du lyssa på här. 

Nu kom man till det här svåra valet, enligt mig, till viket rum skulle man gå här näst? Det fanns så mycket att välja på. Arrangörerna hade satt ihop grupper och det avgörde när man skulle vara i övningsrummen för spel. Men sedan fanns det så mycket mer! Jag valde att stanna kvar i stora salen för att lyssna på Woodpeckers föreläsning - och precis när de skulle dra igång så kom de sista deltagarna fram från det stillastående tåget. Vilken tur! 

Sedan rullade dagarna på så himla fort! Det varvades blockflöjts-snack med spel och mat. Undertecknad hade också favoritplatser hos blockflöjtsbyggarna och Fredmans Musik som var på plats med nya flöjter. Vilket hantverkt och så intressanta samtal. 

Det är med en lite sorg jag ändå inser att jag inte alls han med att se någon Masterclass, men jag hörde minsann att det spelades otroligt vacker musik där inne. Lördagskvällen avslutades med en välbesökt konsert:

Anna och Dan Laurin

Woodpeckers: Caroline Eidsten Dahl, Katarina Widell, Pernille Petersen, Kate Hearne. 

Söndagen avslutades med en stor konsert med alla deltagare och sedan, massa gruppfoton, kramar och Vi ses snart igen! 

Och det största av TACK vill alla vi deltagare skicka till arrangörerna - styrelsen i Svenska Blockflöjtsförbundet. TACK för att ni arrangerade denna roliga helg! 

VI SES SNART IGEN!

Kommentera →

Blockflöjt Sverige flyttar hit - VÄLKOMNA!

6 Feb 2024

2024 och Blockflöjt Sverige´s blogg har fått äran att flytta till nytt domän och nytt rum, det är vi så tacksamma för. I skrivande stund (februari) så pågår den stora flytten för fullt, alla inlägg från den tidigare hemsidan skall flyttas över till den nya, med bilder och texter så tar det en hel del tid. Men vi jobbar på. Den som väntar på något gott...

Det är såklart årets stora nyhet!

Att vi får flytta in på Blockflöljtsförbundets hemsida. Det är verkligen en nyp-mig-i-armen-känsla. Jag tackar ödmjukast för förtroendet!

Men jag lever också fortfarande på lyckoruset efter luciahelgen. Min absoluta favorithelg och favoritmusik. I år fick jag också göra något som var riktigt stort för mig. Jag fick sitta med i luciabandet på den kulturskolan där jag spelar mina instrumet. Jag var alltså eleven tillsammans med 4 riktiga musiker, bandet bestod av pianist Mikael Boström Eric, kontrabasist Anders Olsson, slagverkare Daniel Korning och två blockflöjtister Johanna Bergman och jag. En riktig dunderkonstellation om du frågar mig. På bilden ovan ser ni oss innan ett av våra lucia-gig, det är pianisten som saknas, jag tror han letade efter noter vid fototillfället... =). 

Vårterminen har nu dragit igång och jag hoppas att ni, precis som jag, ser fram emot utmaningar, en del frustration (jag känner mig själv), lycka och success i övningsrum och konsertlokaler. Så rullar snart vårserien igång här på Blockflöjt Sveriges nya blogg!

Kul att du hittat hit! 
Lämna gärna en notering i kommentarerna. 

___________________________
Text: Alexandra Larsson

Kommentera →

Blandade fakta om svenska flöjter - Spelpipor

12 Dec 2023

DALARNA - Spilopipa

Flera olika spilopipor har hittats runt om i Dalarna. Det som är karakterisktiskt för Dalarnas spilopipor är att de är koniskt borrade, innuti är de alltså bredare högt upp på flöjten och smalare längst ner på flöjten. Precis som barock-blockflöjterna är. Detta ser man ingen annan stans i Sverige. Hur det kommer sig? Det vet vi inte.

Den mest kända Dala-pipan är Evertsbergspipan. Den är koniskt borrad, lite knubbig i fromen och har åtta fingerhål på ovansidan. Dessa har i tre generationer bygts i Eversberg hos farfar, sonen och barnbarnet Lars-Erik Andersson (tillverkade pipan till 2011). (Jag hittar namnet

Hans Anders Eriksson, är det en i de här generationerna?) 

Lars-Erik lämnde sedan över tillverkningen till Leif Eriksson (Insjön) som sedan lämnade över till Stefan Ekedahl (Rättvik). 

Självaste Anders Zorn ägde flera spelpipor och spelade även själv. En annan spelman är Sväs Anders Ersson. Han spelade på pipor bygda av Elin Olof Matsson "Död Olof". 

Spilopipan spred sig runt siljanstrakten och i Leksand finns en variant, Leksandspipa, som innuti liknar Evertsbergspipan men på utsidan är mer smyckad.

Malungspipan är en mindre pipa med bara 6 fingerhål. Tyvärr vet man inte mycket om den.

Djurapipan har hittats både i Djura och i Dala-Floda, den hittades först i Djura och fick därför bära byns namn men ursprunget är alltså lite osäkert. Djurapipan är tunnare än de andra pipor och med 7 fingerhål.

Piporna är ofta i D. Byggs ofta i Gran eller Björk men även i Furu och Ene.

Det finns ledtrådar att Dalarna eventuellt även har en Rättvikspipa och jakten på fakta fortsätter.

KÄLLOR/LÄNKAR:
Stefans Ekendahl - hemsida 

Folk Flute Academy

Examensarbete av Säde Tatar med Stilanalys Spilåpiparen Sväs Anders Ersson

HÄRJEDALEN - Spälapipe

Pipan från Härjedalen, Härjedalspipan, är cylindrisk borrad med, från början, sex fingerhål. Idag tillverkas och utvecklas pipan av Gunnar Stenmark. Härjedalspipan byggs i flera olika storlekar och tonarter.

Olof Jönsson eller Ol'Jansa, här börjar historien om piporna från Härjedalen. Oj'Jansa var spelman och spelade pipa. Han spelade på pipr som hans bror Jonas Jönsson bygde. Det har gjorts forskning, arbeten och flera album för hans minne. I en kultursatsning 1989 vaknade intresset för Härjedalspipan igen genom att de återskapades av . Spelmannen Emma Grut har satt ihop en visbok (2005) med Ol'Jansas musik.

Oskar Olofsson tog i och med projektet 1989 upp byggandet av pipan igen. Oskar lärde sedan upp Gunnar Stenmark som bygger och utvecklar pipan idag. 

Det finns även släktingar till Härjedalspipan. Offerdalspipan (6 fingerhål) är ett exempel. En modern utveckling är Månmarkapipan som utvecklats av Gunnar och Göran Månsson. Den har ett sjunde hål.

Länkar/källor:
Härjedalspipan av Mats Berglund

Gunnar Stenmarks hemsida

Folk Flute Academy 

 - seminarium om Härjedalspipan

examensarbete av Kim Persson med stilanalys av Olof Jönsson

JÄMTLAND

Åspipan som Gunnar Stenmark själv tagit fram utifrån Härjedalspipan tillverkas i Ås i Jämtland.

Bjårskpipan som man vet kommer från Jämtland tror man också är besläktad med Härjedalspipan. Den är cylindrisk borrad med sex fingerhål. De som forskat på pipan namngav den till Bjårskpipan efter de vackra björkarna som finns vid sjön där pipan har sitt ursprung.

Länkar/källor:

Gunnar Stenmarks hemsida

Folk Flute Academy

artikel om Bjårskpipan av Dan Lundberg

Kommentera →

Blandade fakta om blockflöjten mm

12 Dec 2023

YOUTUBEKLIPP:

Blockflöjtsfamiljen

Kom igång med blockflöjten

3 olika sopraner

C-dur skala Sopran

F-dur skala Alt

Voice flute

En voice flute är en flöjt där lägsta tonen är D, det är lite oklart om en voice flute "är" en lite större alt eller en lite mindre tenor... ? Men den passar inte helt och lätt in i blockflöljtsfamiljen mellan alten och tenoren - den är alltså en egen variant av flöjt. En Voice flute går i D för att bättre passa våra sångröster och ofta spelas samma repertoar som för traversflöjterna. Sarah Jeffery berättar i sin youtubevideo att den används ofta till att spela flöjtmusik från den Franska barocken.  

Länk till Sarahs fantastiksa video om voice flute.

Traversflöjt

Traversflöjten är föregångaren till dagens tvärflöjt. Visste du att tvärflöjterna räknas som ett träblåsinstrument (fast de moderna tvärflöjterna vi ser är i metall)? De första tvärflöjterna var nämligen i trä och benämdes som Traversflöjt. Det finns mycket tidiga traversflöjter, redan från 800-talet f.Kr. Men de hade sin storhetstid under renässans och barocken. Som ni ser så har den inte lika många klaffar som dagens tvärflöjter, renässansflöjterna har ofta inga klaffar alls medans barocktraverserna har en klaff.

Bilden: fr.vä: Irish flute, Barocktravers, Klassisk travers & Modern flöjt i trä.
Foto & ägare: Kristine West

415 Hz eller 440 Hz?

En "modern" blockflöjt har ett A som ligger på 440 Hz, det här är en standalisering som gäller för moderna instrument, det här gör att vi ganska lätt kan spela tillsammans och stämma bra överrens.

Det finns dock massor av gamla instrument kvar där man hör att instrumenten förr hade väldigt olika pitch (hur högt eller långt tonen ligger). Det fanns inget som var standard. Därför finns det flöjter med "barock-pitch" som då har ett A på 415Hz - typiskt för barocktiden. Det finns även flöjter som både är högre eller lägre.

Borde man köpa en flöjt i barockpitch? -Om du har vänner med barockpitch - ja! Är det bara du som har en 415-flöjt så blir det svårt att stämma med andra blockflöjtister.

Länk till Sarah Jefferys Youtubeklipp. 

Hjälpgrepp, Pianogrepp eller Fortegrepp

Tack och lov (säger jag) så finns det en "standard" för hur man tar de vanliga greppen/tonera tas på en blockflöjt idag (de stora fabrikstillverkarna följer samma grund). Men varje flöjt är individuell och om man råkar ha en flöjt i händerna som inte låter riktigt rätt i tonen så kan man kanske lösa det med att ta ett annat grepp, till exempel kan man lägga till eller ta bort ett finger (eller halvt hål) för att se om tonen låter bättre.

Dessutom kan man experimentera på hjälpgrepp, pianogrepp och fortegrepp. 
Vänster hand: Tumme 0, Pekfinger 1, Långfinger 2, Ringfinger 3.
Höger hand: Pekfinger 4, Långfinger 5, Ringfinger 6, Lillfinger 7.

Hjälpgrepp används till exempel om du ska vara snabb genom en passage och greppen här svåra för fingrarna att göra snabbt. Då kan man använda sig av hjälpgrepp. Ett vanligt exempel är drillen från C2 till B1 (C-flöjt) C: 02 och B: 01. Då är det lättare att drilla med finger 3.
C: 02 B: 023. B- tas med hjälpgrepp.

För att en ton på blockflöjten ska låta bra behöver den ha rätt mängd luft. Att spela piano (svagare) eller forte (starkare) går alltså inte att fixa med hur hårt man blåser. Ska man spela svagare eller starkare kan man hitta andra grepp för att tonen ska ligga kvar på pitch men ge illusionen av piano eller forte, pianogrepp eller fortegrepp. 

Gaffelgrepp är ett uttryck för att ta grepp där inte alla fingrar anväds i rad. Tex: Bb på C-flöjt: 01 34

Hur ska man veta vart man börjar, tar vad eller va? Köper du en fabrikstillverkad flöjt kommer den mest troligt med en grepptabell =) 

TRÄSLAG: Grenadill och Ebenholts (Ebenholz)

Grenadill och Enebholts är två svara, hårda träslag som ofta används i byggen av instrumet (eller de svarta schackpjäserna). 

Grenadill kommer från Central Amerika och tillhör gruppen Rosenträ.

Ebenholts växer i tropiska regnskogar i Afrika och Asien.

Bilden: Moeck Rottenburgh Tenor och Alt i Grenadill.
Foto & ägare: Sparf Alexandra Larsson

STORA Blockflöjtsfamiljen, 
PAETZOLDS fyrkantiga blockflöjter.

I youtubeklippet ovan kan du se en beskrivning av blockflöjtsfamiljen, den lilla sättningen som startar på Garklein och går upp till bas-blockflöjten. Men det stannar inte där, blockflöjterna blir ännu större!

I den stora sättningen är basen den minsta. 
Storlekarna går uppåt i följande:
Bas 

Great Bass (Storbas),
Contrabass (Kontrabas),
Subgreatbass,
Subcontrabass.

(Obs! Namnen kan vara lite förvirrande faktiskt, speciellt när det byter mellan språk och översättningar, några kallar Kontrabasen för Subkontrabas).

De stora tillverkarna har, i några av sina serier, upp till Kontrabasen, de störsa flöjterna till stora ensembler är handtillverkade av privata byggare.

En som satsat stort på de stora blockflöjterna är Herbert Peatzold (hans släkting startade utvecklingen) de tog fram de fyrkantiga blockflöjterna, då med basen som den minsta och Sub Kontra basen som den största (se bilden). Idag finns hans flöjter även i tenor. Nyaste utvecklingen är direktblås och även 3D-printade flöjter. Fränt. 

Den fyrkantiga formen kommer ifrån de allra första fyrkantiga piporna på kyrkorglar. 

Kommentera →

Blockflöjten tog hobbysar till Norge

3 Nov 2023

Jag sitter i stugan i Högakusten och skriver den här artikeln, det är den 3 november och snöstorm utanför fönstret. Dagens artikel på Blockflöjt Sverige ska handla om vår resa till Nord Norge i augusti. Jag blir alldeles varm och lycklig när jag tittar tillbaka på bilderna. Tänk - att blockflöten tog mig till Norge - till scenen i Norge. Det är mäktigt och jag är så otroligt tacksam.

Det ska erkännas att jag innan i somras aldrig varit på en spelmans-stämma. Aldrig, fast jag vuxit upp i Dalarna. I somras checkade jag av både horn- och pipstämman i Karls Tövåsens fäbod, Bingsjöstämman - fick stå scenen även där(!) och tillslut Kalottspel i Norge. NORGE! Jag tror det var i februari som Göran Månsson la ut på Facebook att han planerade en resa till Kalottspel, det skulle vara stämma, kurs i pipspel och även små framträdanden på scenen. Jag kollade det snabbaste av med familjen och arbetsschemat och kunde skicka iväg ett mejl till Göran om att jag ville med. Sen började den låånga väntan till augusti. 

Tågresorna upp till Norge var ett skämt och det landande i att vi bestämde oss för att åka minibuss upp, 145 mil enkel väg, vi hade också Lena med oss som bestämde sig för att ta flyget. Resan startade tidigt onsdag morgon då Annika startade med minibussen i Uppsala, jag klev på tåget i Gagnef och Harald fick åka ersättningsbuss från Östersund. Göran och Yasuko tog bilen från Haverö. När vi alla nått Sundsvall var vi samlade i en och samma minibuss, och resan drog igång på riktigt! Vi delade upp resan med en natt i Luleå (bilden ovan, middag i Luleå) på vägen upp. Torsdagen startade tidigt med Donken-frukost och avfärd mot Norska gränsen. Vi kom fram till Målselv och Kalottspel 20 minuter in i invigningen, vi smög oss in i lokalen och fick lyssna på en jojk till småkrypen. Gruppen är oeniga om det var det värsta eller bästa vi hört *skratt*. Det småduggagade litegran och vi delade upp oss för att hitta våra olika boenden, undertecknad och Harlad tältade, för att sammanstråla igen till middag i festivalområdet.

Youtube: Övning i bilen påväg till Norge.

Fredagen bestod av kurs ledd av vår expert, kursledare och rese-arrangör Göran Månsson, vi började i ett klassrum men fick sedan flytta oss upp till Mariannes fina altan. Med usikt över de Norska fjällen. Som alltid så fick vi lära oss jätteroliga låtar och huvudnumret, enligt mig, var en polska efter Hillevi Öberg. Kursen genomförs genom att Göran lär ut del för del på gehör och tillslut så har vi hela låten tillsammans. Vi får också spela in alla låtar så vi kan fortsätta öva efter kursen. 

När vi kursat klart hade vi ett gediget konsertprogram att följa med till exempel Kajsa Balto, Hendelser i Nord, Månsson och Comén och Kartellet. Det var buskspel i matsalen och jag drack min livs första öl, Kalottspels egna festivalöl. På kvällen fick vi dansa folkdanser och vad vi hade roligt!

Under lördagen höll Göran en kursdag för nybörjare och vi som kursat dag ett hade en dag att göra lite olika aktiviteter på, Harald han badade i den kalla älven, jag, Lena och Lenas man gick upp på fjället och spelade där. Annika följde konsertprogrammet och lyssnade på magisk musik. Vi satt även och jammade tillsammans i tälten på festivalområdet.

Till kvällen vad det dags att spela upp till dans. Vi valde några låtar vi spelat in oss på sedan tidigare och la till de nya från kursdagen. Vi ska erkänna att när vi började med träpipsvalsen så stirrade de lite konstigt på oss från dansgolvet och INGEN dansade. Jag kände hur paniken kom och undrade hur vi skulle överleva 30 minuter till. Sedan kom det en ljudtekniker och sa att vi måste längre fram mot micarna och på andra låten blev det fart! Vilken känsla att få spela till ett stort dansgolv som snurrar i takt. Kanske blev jag extra golvad eftersom det var min tredje stämma och första gången jag spelade upp till dans. Helt klart något jag vill uppleva igen - helst i Norge.

Behöver jag säga att jag vaknade i tältet vid 4 på natten mellan fre-lör och vid 5 lör-sön och hörde fortfarande festivalen pågå på andra sidan vägen. Underbart.

Grønkampen 652 möh

De här dagarna skapade så otroligt många minnen att jag har världens lyckligaste känsla i kroppen när jag kollar igenom alla bilder och minns tillbaka. Tidigt söndag morgon packade vi in oss i minibussen för att börja rulla de ca 150 milen hem igen. Den här gången en lite längre körning till Umeå där vi tog en paus-natt innan vi fortsatte till Sundsvall - Gävle och tillslut Uppsala. Bilen, som Göran hörde direkt i Sundsvall (på vägen upp), spelade tonen för dåligt hjullager höll hela vägen trots att tonen blev högre och högre för varje mil.

Skämten i bilen var på en helt annan nivå på vägen hem än upp, efter 5 dagar tillsammans. Så roligt vi hade, vi skrattade så tårarna sprutade. 

Jag vill checka in det här som en DRÖMRESA. TACK NORGE! 
Tack till Göran som arrangerade och bjöd in oss gamla elever och TACK Marianne, arrangör på Kalottspel för det fina omhändertagandet. 

Jag har knappt kunna välja ut bilder till artikeln så fler bilder och minnen hittar du på min Instagram: @sparfalexandra. Det finns en höjdpunkt sparad från helgen, den heter Nord Norge.

Här hittar ni festivalens hemsida: länk här.

Julie Alapnes med band

Text: Alexandra Larsson

Kommentera →

Glimåkra blockflöjtsdagar 2023

15 Oct 2023

Jag lägger örat mot sista dörren i korridoren och hör även där tonerna av ett vackert barockstycke. Pachelbels kanon låter det som, ett stycke som jag vet att en av de andra ensemblerna spelar och som kan vara ganska utmanande och snabbt emellanåt, men jag tycker det låter bra. Det här betyder dock att jag måste fortsätta leta efter ett rum att öva mina stämmor i, men det känns som ett lyxproblem. Det slår mig hur kul det är att få vara här på lägret ännu en gång, att få vara omgiven av så många andra duktiga blockflöjtister och att vi kan dela vår spelglädje och kärlek till blockflöjten. 

Det var åttonde året i rad Glimåkra blockflöjtsdagar anordnades på Glimåkra folkhögskolan i nordöstra Skåne. Några av oss har varit här alla år, för några är det andra eller tredje gången och några är helt nya deltagare. Oavsett tror jag att vi alla kände samma pirr precis när det var dags att sätta igång, det skulle bli spännande att få höra vad vi ska spela för stycken i år, vilka vi skulle spela i samma ensemble som och för vilken lärare. Men framförallt skulle det bli väldigt roligt att lära känna alla deltagare, nya som gamla. Under den första samlingen var det inte bara deltagarna vi fick bekanta oss med, även en rad kända barockkompositörer presenterade sig, sin musik och årets barocktema. Trots att vi kanske kunde ana lärarna bakom maskeradmanteln och den lite halvkonstiga brytningen gav skådespelet och smakprovet på årets stycken en väldigt lekfull och fin start på vad som skulle bli ett fantastiskt fint läger.

Barocktemat gick som en röd tråd genom lägrets olika delar. I olika konstellationer spelade vi stycken av Händel, Purcell, Vivaldi, Bach, Pachelbel och Luly och fick lära oss mer kring hur barockmusik spelas för att det ska bli dansant och sådär härligt svängigt. I tre olika stora ensembler tog vi oss an musikstyckena som lärarna valt ut på förhand och även om det mestadels var barockmusik smög det sig in lite jazz, irländska traditionella visor och Queens Bohemian Rhapsody i ett fantastiskt arrangemang av en av lägret deltagare. Trots att iallafall jag kände mig ganska slut i huvudet efter ett långt ensemblepass med flöjtbyten, trioler och korsförtecken i en salig blandning var det så roligt att känna att vi haft kul tillsammans, att det lät lite bättre än dagen innan och att vi får dela glädjen till musiken. 

5 av 7 medlemmar i Blockflöjtsensemblen BÄERIBLOCK.
Fr Vä: Matilda, Agnes, Kajsa, Tanja, Elsa och läraren Sofia.

Ensemblepassen varvades med fikapauser, lunch och fritid och när eftermiddagen kom var det dags för de frivilliga workshoparna. Där fick vi i år bland annat lära oss om ornament i barockmusiken, dirigering, gehör, improvisation och andning. På workshoparna, eller stugorna som de kallas, kan man till exempel fördjupa sig i det man kanske har svårt för eller lära sig mer om det man intresserar sig för allra mest för. Ofta erbjuds också möjligheten att boka tid med en av lärarna för att få enskild hjälp med ett solostycke eller en stämma i något av ensemblestyckena från lägret, ett bra tillfälle att få egen feedback även om man inte går på solokursen. Men så kan det ju också vara så att man på eftermiddagen är totalt slut efter en hel dags flöjtspel och inte kan spela eller höra en enda ton till och då är det också helt okej att bara vila eller hänga med kompisar under den här tiden. 

I sann folkhögskoleanda åts middagen halv fem innan det sedan var dags för klassiska lägeraktiviteter. Första kvällen lekte vi gemensamma lekar i blandade lag för att bryta isen och jag tyckte verkligen att de gjorde sitt till, det var grunden till en väldigt hjärtlig och vänskaplig atmosfär under resten av lägret. De andra kvällarna erbjöds i år bad på ett närliggande utomhusbad, körsång, quiz, lekar och allmänt häng. Till kvällsfikan var det som alltid Dagens skörd där vi på ett prestigelöst sätt spelade upp de stycken vi övat på under dagen. Det som spelas upp behöver inte vara perfekt eller ens färdigt, det ska bara vara ett kul sätt att få höra olika typer av musik och kanske få lite scenvana. 

En av årets höjdpunkter var att vi hade besök av den grammisbelönade ensemblen Höör Barock där en av lägrets grundare, Emelie Roos, spelar. Tillsammans med Höör Barock fick alla lägrets cirka 60 deltagare spela Purcells Glimrande Chaconne ur The Fairy Queen och det lät riktigt bra. Vi övade först i mindre grupper för att sedan spela alla tillsammans och det var så roligt att höra alla stämmer ihop med Höör Barocks barockinstrument. Det var så stämningsfullt och jag tycker det är en så häftig tanke att den här vackra musiken skrevs för över 300 år sedan och att vi fortfarande spelar den. Solokursen hade även masterclass med Emelie och Höör Barock och på torsdagskvällen bjöds vi in till en vacker barockkonsert i kyrkan intill folkhögskolan. Höör Barock var fantastiskt skickliga och trevlig och bidrog med både spelglädje och värdefulla tips till årets läger! Tusen tack för att ni kom!

Och vips så var lägret över och vi stod där i ringen utanför kyrkan hand i hand. Ännu ett magiskt roligt läger hade susat förbi där vi spelat mycket flöjt, ätit mycket mat och skrattat ännu mer. Avslutningskonserten blev väldigt lyckad med många ljuva toner och den var uppskattad av såväl deltagare som publik. Efter avslutningsfikan var det dags att skiljas åt och det är alltid lite vemodigt, en del av oss kommer inte att ses förrän om ett år, men vi är också fulla av inspiration och pepp inför hösten.

Glimåkra blockflöjtsdagar har blivit en av höjdpunkterna under mitt sommarlov, kanske till och med under hela året. Jag får spela flöjt och utvecklas tillsammans med andra duktiga blockflöjtister och pedagoger, dela spelglädjen men ibland även frustrationen med många andra och skratta så jag knappt kan andas med nya och gamla vänner. Lägret är det perfekta sättet att krama ur det sista av sommaren och bara vara i nuet. Vi är alla olika, kommer från olika delar av Sverige och ibland världen, men vi delar vårt intresse för blockflöjten och musiken. På Glimåkra folkhögskola är det nästan som att vi blockflöjtister skapar en egen värld och jag är så tacksam att få vara en del av den varje år!

Text: Elsa Wallman, Malmö

Instagram: @baeriblock
Blockflöjt Är Ett Riktigt Instrument

Kommentera →

När världsmusiker kom till Djura

6 Oct 2023

Djura kyrka - en liten, mysig, 1600-talskyrka 1.5 mil söder om Leksand centralort. I byn Djura finns ca 348 bosatta personer och i kyrkan ryms 200 personer. Vi kan konstatera att då skolan levde kvar i Djura med dess ca 80 elever så var kyrkan överfull på skolavslutningarna. Det här är alltså kyrkan som står i en liten by, "mitt i" en korsning, mellan de större orterna i Dalarna. En by och en kyrka som inte alls är känd för sina stora konserter. Men där gömmer sig en fantasisk akustik. Blockflöjt (egentligen alla instrumet) och Djura kyrka går extremt väl ihop.

Dessutom, som en lyxvara, är det den kyrka som undertecknad kallar för sin kyrka. Min kyrka. Det är här jag vuxit upp, gjort mina första blockflöjtskonserter och spelat fel.. så många gånger, och spelat rätt, övervunnit en del av min spela-på-scen-rädsla och njutit av den fantastika akustiken med olika intrument och körer. Jag har till och med spelat på den vackra läktarorgeln. Jag känner vart texten är på väg... den här artikeln ska inte handla om varken kyrkan eller mig utan om världsmusiker, och en världsledanade blockflöjtist som gästade Djura Kyrka.

Mats Liljefors, konsertmästare och dirigent (bla), bosatte sig under pandemin i sin släktgård i Djura. Med nya kontakter och samspel bland Leksands musiker skapade Mats en liten sommarfestival för klassisk musik så snart restriktionerna för pandemin släppte 2021. I år var det dags för tredje upplagan och med spänning satt vi bybor i Djura och grann-byar och väntade på programmet för att se vad årets festival skulle komma att innehålla.

Passar på att slänga in ett TACK till Mats och hans fru som arrangerar festivalen. <3

DRA PÅ TRISSOR! 
När festival-programmet kom höll jag på att ramla av stolen. Min kör stod med på finalnumret men det var inte det, onsdagens konsert, jag stirrade på min skärm. På onsdagens konsert skulle vi få lyssna till DAN LAURIN och ANNA PARADISO LAURIN. Jag köpte biljett direkt.

Trots mina 30 år med blockflöjter så är Dan en blockflöjtist jag bara har hört talats om, och hört på Spotify såklart. Men nu skulle han spela i vår lilla by! I konsertprogrammet stod det: "Dan Laurin är en av vår tids mest omtalade blockflöjtister, berömd i hela världen för sin utpräglade klangmedvetenhet och scennärvaro". Jag tror inte jag behöver beskriva att jag var extremt taggad på den här konserten. Jag var givetvis där först av alla besökare, så tidig att vi fick stå i vapenhuset och vänta undertiden de stämde cembalon. Jag valde en plats näst längst fram, runt omkring mig satt blockflöjtsvänner från alla mina spelgrupper, lika laddade som jag. Kyrkan blev knökfull!

Direkt skyndande jag mig att smyg-fota Dans flöjter som låg framme, så spännande! Min spelvän en bit bort såg att jag tog ett kort och sa snabbt: "Skicka den till mig Alex" Vi var så taggade allihop! 

Dan och Anna kommer ut på scenen och Dan drar igång konserten med extranumret! En fantasktisk spontanare som fick öppna upp kvällen. Sedan fick vi lyssna till Leonardo Leo (1694-1744), Johan Helmich Roman (1694-1758), Georg Philipp Telemann (1681-1767), Joseph-Nicolas-Pancrace Royer (1705-1755) och Olof Åhlström (1756-1835). Jag fotade och filmade så lite jag kunde, jag ville bara vara där i musiken, i tonerna och i akustiken. Konserten var MAGISK.

Hur både Dan och Anna trollar med styckena och hur de fyller upp med improvisation och ornament. Samspelet mellan blockflöjten och cembalon. FANTASTISKT. Jag gillar inte ens cembalo, eller innan den här konserten gillade jag inte cembalo, nu gör jag det. Anna nämnde i eftersnacken att hon hörde lite populärmusik i någon utsmyckning, var det ping-pong-sången som smög sig in? Vackert och så klockrent, som om att den var skriven på 1700-talet. Dan svarar att han fick feeling och att vad som helst kan smyga sig in då.

Vilka proffs!

Utan tvekan - sommarens bästa konsert! 

TACK TACK TACK Dan och Anna för att ni planerade in den här konserten i ert sommarprogram. TACK TACK TACK Anna, för att du flög till Sveige på natten, trots att du knappt fick sova. TACK TACK TACK Dan, för att ni lastade cembalon och alla flöjter i skåpbilen och gasade upp till Dalarna. TACK TACK TACK för att ni känner Mats och kom upp till vår lilla by. 

Källor:

Musik i Djura

Leksands Kommun

Djura kyrka

Konsertprogram

Text: Alexandra Larsson

Kommentera →

Min hjärna sorterar in i en bokhylla

6 Jun 2023

När jag var något år in i mitt projekt att spela på gehör slängde jag 2021 ut frågan i Facebookgruppen, Blockflöjt i Sverige, Vad gör din hjärna när du spelar utantill? Det har blivit, med dess 53 kommentarer, ett av de absolut populäraste inläggen i gruppen. Här kommer en sammanfattning!

Först av allt vill jag tipsa om ett avsnitt som ligger på SVT play, Din hjärna och avsnittet Kreativitet. Där får man följa programledaren och läkaren Anders Hansen då han luskar i frågan kring kreativitet, ca 10 minuter in i programmet berättar Anders att forskare har hittat att hjärnan arbetar olika beroende på om man spelar efter noter, improviserar eller får jamma med någon annan. Om man jammar aktiveras vårat språkcentrum, som när vi talar. När vi improviserar minskar aktiviteten i pannloberna jämfört med om vi spelar med noter. En snabb googling till 1177 berättar att pannloben styr den muskelrörelse vi gör med vilja.

När vi ändå är inne på tips vill jag tipsa om Sarahs youtube-avsnitt om Synestesi, det hittar du här. Här berättar hon om hur hon ser musik i olika färger och jag tyckte det var så intressant, jag har inte den förmågan själv, tyvärr. Men kanske kan någon annan känna igen sig.

Nu tillbaka till vår tråd i Facebookgruppen. Vad gör din hjärna då du spelar utantill?

Sammanfattningsvis så kan vi konstatera att vi är alla olika och vi har alla olika sätt att lära in musik utantill. Ja, tråden gick mer åt det hållet, hur vi lär in en låt utantill än vad som faktiskt händer då vi spelar, men även där kan vi konstatera att hjärnorna arbetar olika då vi faktiskt spelar musik utantill. Jag tror jag har ringat in några punkter som var återkommande.

Sång
Sång ligger människan nära till hands, vi har alltid sjungit, skrålar i duschen eller med radion i bilen. Flera skriver i kommentarerna att de behöver kunna sjunga låten innan de kan spela den på gehör eller utantill.

Det här har jag verkligen tagit fasta på själv, nynna och sjung om och om igen. Om jag kopplar tillbaka det till mina unga år som blockflöjtist så stämmer det verkligen - jag älskade (och älskar fortfarande) att spela barnvisor och folkmusik som jag känner igen från Dalarna, de jag kan sjunga eller nynna igenom. Jag får in en härlig ”feeling” ganska snabbt och då trivs jag.

När jag sedan spelar utantill så ”sjunger” jag låten i huvudet, det är min hjärnas huvudsyssla. Med ord eller stavelser.

Muskelminnet
Flera skriver att de behöver lite på sitt muskelminne och låta fingrarna göra sitt, vi kommer dit till på olika sätt. Också beroende på om vi lär in på gehör eller om vi lär in en not som vi sen tar oss an utantill.

Här krävs det en hel del mod tycker jag, att våga lita på att fingrarna hittar.

Färger, former och figurer
Inte lika vanligt var det att gruppmedlemmarna beskriver färger, former och figurer, men det förekommer absolut. Några av oss tänker i färger, former och figurer, kanske man till och med målar med färger i noten för att sedan tänka på ”det blå partiet” då man spelar.

Det här har jag också börjat använda mig av, återkommer till det.

Musikteori
Några beskriver att de tänker musikteori och kan koppla ihop delen av låten i tex tonart eller ackord. Vi får även läsa om varianter där man översätter från andra instrument och dess sätt att läsa på.

Nog är vi ett gäng här inne som lärt oss spela basblockflöjt genom att läsa noten under den skrivna noten och ta ett soprangrepp? Japp, så spelar jag basblockflöjt, jag vet inte riktigt vad tonen heter men jag vet hur jag ska ta den. (När jag sitter vid pianot dock, då vet jag vad den heter, så snurrigt).

Jag kan inte så mycket musikteori, och någonstans har jag hakat upp mig på att jag skulle vilja kunna mer, så jag försöker lära mig. Men det är svårt tycker jag. Kanske är det en av delarna jag fastnat för i folkmusiken, att jag bara spelar. Samtidigt som jag trevligt nog kan luta mig tillbaka på musikteorin, den lilla delen jag kan, då jag spelar klassiska blockflöjtsstycken. Kan du musikteorin och vill skriva en pedagogisk artikel till nästa serie? Hör av dig!

Hjärngympa
Många beskriver utantill-spelandet som en riktig hjärngympa, några slappnar av helt och att det är noterna som startar hjärnan. Jag älskar hjärngympa då jag spelar blockflöjt, även om jag har lite dåligt tålamod ibland. Att spela en och samma låt fyra gånger på rad (om den har fyra stämmor, med en takts paus) med ett följt- och stämbyte mellan varje varv tycker jag är superkul! Eller som häromveckan, vi skulle öva med en kontrabassist inför en konsert men vi var lite kort om folk så jag hoppade runt i stämmorna, först spelade jag altstämman på en alt, sen tenorstämman på alten och tillsist basstämman på alten - för att kontrabasisten skulle får höra alla stämmor med melodin. Det var hjärngympa med noter. Vilket instrument vi har!

Repetition
Flera tar också upp att långa pauser gör att det blir lite segare att komma igång igen, som med alla kunskaper, de måste vårdas och hållas igång. Notläsandet som utantillspelet.

Vart har jag landat i allt det här?

Det jag arbetat mig själv fram till är att jag behöver kunna sjunga låten rätt bra innan jag kan spela utantill. När jag sjunger låten så kör fingrarna på utan att jag vet vad de gör. Jag tar mig sedan igenom svårare partier genom att stoppa in mönster i en bokhylla som står till vänster om mig (utan att någon annan kan se den). Det mönstret ser jag oftast som de rutor vi (på -90-talet) fick lära oss i ´Blockflöjten och jag´, i mina rutor står ibland bokstäver men oftast greppen för hur jag ska hålla i flöjten (eller pipan). En massa svarta och vita prickar likt en grepptabell alltså. Jag låter sedan mönstret stå i min ”hjärnhylla” så jag kan ”titta” på den när jag behöver stöd i låten, det är ofta på samma ställen hela tiden. Jag behöver också ha kontroll på låten, veta om jag är i A-del, B-del eller C-del, det blir någon form av karta över alltihopa (delar och mönster i hyllan). När jag bara spelar på utan att veta vart jag är, innan jag hunnit bygga lite karta och klossar till min hylla, då fastnar ingenting och jag skulle inte känna igen låten efter bara 15 minuter.

Som det här låter, jag skrattar till själv när jag läser vad jag skrivit. Men det har verkligen hjälpt mig. Jag har insett att jag också använder mig mer och mer av det här då jag spelar efter noter. Försöker att inte se noterna utan istället placera in dem i min inre bokhylla och plocka fram rutsystemet, kan också koppla det till en känsla, då jag behöver det. Jag har kommit på mig själv blunda mer och mer fast jag har noten framför mig. Men jag tänker fortfarande alldeles för mycket när jag har en not framför mig.

Jag tror alltså att jag knäckt min kod, att jag har hittat vad min hjärna ska göra då jag spelar utantill, sjunga låten och lyssna på hur det faktiskt låter, och småspana i bokhyllan till vänster. 

Nu blir jag så nyfiken på din kommentar på det här, in i Facebookgruppen och kommentera!

Text: Alexandra Larsson

Kommentera →

Från en skakig Limu Lima till en snabb Lång-Ante

31 May 2023

Våra resor till Härnösand startar allt som oftast direkt efter arbete och skola på fredagseftermiddagarna. Vi gasar oss rätt hungriga och taggade iväg till Sandviken där vi gör vårat första stopp, smygreklam(!) Vi äter på Monroes, Sveriges bästa burgare, utan tvekan. (Jag är inte sponsrad, det är bara skitgott) Jag kör på en San Quantin och sambon tar en Walk the Line. Japp, burgarna vi vuxna äter är döpta efter Johnny Cash-låtar, som handen i handsken inför en spelhelg.

Fyra helger har vi gasat iväg mot stugan och Härnösand för mina spelhelger via utbildningen på Härnösands Folkhögskola och Folk Flute Academy. Distans har jag pluggat och ni har redan fått läsa om snuttar från utbildningen i andra artiklar här på sidan, men nu vill jag berätta min story. Min inre resa, den som verkligen tagit mig till nya platser.

Första gången jag spelade för Göran var jag en högstadieelev, jag var svettig efter passet och kände redan då att det här med gehör, det var svårt. Samtidigt som jag avundsjukt tittade ner på den stora midsommarscenen i Gropen varje år, på fiolerna som så samstämt spelade den här underbara folkmusiken som bara skriker Dalarna, den musiken som sitter så djupt in i benmärgen. Men jag spelade inte fiol… När jag många år senare upptäckte kurserna som Göran, Kim och Kristine höll i värmde vi upp med Dala-låten ”Limu Lima”. Den kan jag ju! Men det var svettigt, skakigt, nervöst och svårt, igen. Jag var, på riktigt, helt färdig redan efter första dagen under de första kurserna jag var på 2019 och 2020. Men nu kände jag att det var dags att ta tjuren vid hornen och verkligen dra igång folkmusikspelandet. Så jag fortsatte att åka, kurs efter kurs och en dag berättar Göran att han ska köra distansår via Folkmusikhögskolan i Härnösand. Till råga på allt hade jag lockats till att köpa spelpipor, så jag sökte och gick in i utbildningen på Folkhögskolan med nya instrument i handen. (Fast jag sagt till Kim att det är blockflöjt som gäller för mig ;-))

Pipa
Gehör
Folkmusik, tre gånger nytt.

Lektionen med Göran via zoom, den första, samma sak. Jag höll på att dö av nervositet, gillade vårat försnack, för då slapp jag spela. Tanken på att någon ska lyssna när jag spelar gör att jag liksom viker ihop mig, under-levererar och inget går någonsin som det ska. Står jag i en ensemble så är det helt lugnt (näe inte när jag spelar sopran, det är hemskt, så det hade jag då egentligen aldrig spelat). Står jag inför en stor församling människor och ska prata - inga problem. Men ge mig en flöjt och jag blir som vatten. Så har det alltid varit…

Men det här var och är så otroligt roligt, Göran ger mig lagomt svåra utmaningar och vi tar oss steg för steg framåt i folkmusikvärlden, gehörsvärlden, pipvärlden, nervositetsvärlden och då och då plockar jag fram en blockflöjt istället- där är jag tryggare och säkrare - och jag märker att det händer grejer! Jag utvecklas!

Redan i utbildningens andra mapp på Google-drive så dyker den där låten upp, som jag hört någon gång innan, 16-dels polskan efter Lång Ante. Den är så fin! Den är så snabb! Den är så SVÅR! Vi gör ett försök att ta den an delvis, vi spelar in den i ett enormt långsamt tempo och nej, jag skiter i den för den är för svår, vi tar andra bitar istället. Att spela brutna ackord har jag aldrig riktigt kunnat bra på blockflöjten heller. (Och så pratar vi inte så mycket mer om den låten ;-))

Vår första helg uppe i Härnösand får vi njuta av Ale Möllers otroliga kunskap. Energin är verkligen på topp och visst är vi alla så taggade att helgen faktiskt blir av trots de restriktioner som hänger kvar. Från Ales helg tar jag med mig energin, och glädjen. Det vibrerade i lokalen på kvällen då Göran och Ale höll en konsert. Ale pratade en del om lärandet, hur varje elev måste uppleva något först, tex höra den där otroliga låten. Eleven får då en känsla och en längtan till att kunna genomföra samma sak och först därpå sker det en läran, inlärning. Det tar jag med mig i alla situationer, även i mitt yrke som trafiklärare.

"Jag har en kärlek till ledsna, hesa träpinnar"

Ale Möller 2021

Vår andra helg i årskurs 1 får vi bekanta oss med Jonas Simonsson. Under Jonas helg fick vi landa, som jag upplevde det, också mer söder ut i musiken. Vi spelade låtar från Västmanland, Värmland och södra Dalarna bland annat. En av utbildningens favoritlåtar kommer från Jonas helg, en vallåt från Gagnef (såklart, där jag själv bor). Från helgen med Jonas tar jag också med mig grunden, lugnet och det faktum att låtar vandrar, vi kan leta rätt på dem och det finns hur mycket som helst, för att citera Jonas:

"Vi har ärvt en ideologi att musik kommer någonstans ifrån.

Musik, låtar har alltid varit rörliga, musik känner inga gränser."

Jonas Simonsson 2022

Parallellt fortsätter blockflöjts-spelet hemma, jag spelar i två ensembler och vi kämpar på genom pandemin med att ses med restriktioner. Jag bestämmer mig för att ta hem lite noter på ”drömlåtar” jag har och plockar tillexempel ut vad jag ska spela från ett kör-arr på någon låt. (helt nytt för mig att rodda runt i notsöknadet själv!) Jag lyssnar mer och mer på folkmusik och tar mig till och med ut på C-flöjter i ensemblen, en tyst önskan som blev till verklighet efter alla år med basen och alten som mina ’första flöjter’. När restriktionerna släpper under sommaren spelar vi lite konserter utomhus och jag har till och med en melodistämma, något som jag aldrig hade genomfört om man backar så lite som 2 år. Jag fortsätter också åka på blockflöjtshelgerna som Folk Flute Academy (Kim och Göran) arrangerar.

Jag sökte såklart årskurs 2, men kände att det blir nog svårt, det året har färre platser och givetvis behöver de platserna gå till de elever som platsar, musik- och kunskapsmässigt. Jag började spana efter andra kurser och möjligheter. Jag var fortfarande så otroligt långsam på att lära in på gehör. När jag sitter i bilen, påväg till en blockflöjtsträff, med min ensemblevän Lovisa ringer Göran och ber mig fylla i ett formulär för årskurs 2! VA!? Jag trodde det var kört… och så fick jag en plats! Hade inte Lovisa suttit där så jag skärpte mig hade jag gråtit floder! Jag var så lycklig att kroppen sprallade, hoppade och studsade, fast jag körde bil.

Årskurs 2 drar igång med ett lite annat upplägg, vi får ta oss an föreläsningar från både Sverige, Norge och Finland, tretakter i olika rytmer, teknik, spelmansporträtt med mera. Under höstens spelhelg är det gästlärarinnan Kristiina Ilmonen, Finland, som håller i taktpinnen. Den här helgen bjuder verkligen på något helt annat än tidigare folkmusikhelger jag varit på. Vi får röra oss fritt i rummet, känna in vibrationer i musiken och plocka fram den inre känslan på olika sätt.

Kristina ber oss att ta ett andetag och känna in, hur känns det här rummet? Gärna utan skor, så fötterna känner golvet. Vi får sedan lägga oss ner på golvet för att spela och uppleva känslan. Så häftigt! Det här ska jag absolut bli bättre på då jag bygger upp min puls och stressar över en konsert. Säga hej till platsen jag är på. Här fick helgen ett abrupt slut då min man råkade volta runt med vår UTV (fyrhjuling) och bryta 5 revben redan klockan 9.30 på morgonen dag två. Det gick tack och lov bra med honom men jag var tvungen att lämna utbildningen och fick istället hänga på Sundsvalls sjukhus…

"Känn in rummet, rör er runt, helst utan skor"

Kristiina Ilmonen 2022

Den fjärde och sista helgen, den avverkade vi precis nyligen, vi fick fördjupa oss i de asymmetriska tretakterna tillsammans med Mats Berglund. Mats bjuder på fantastiska berättelser kring varje låt. Anekdoter och upplevelser vi deltagare aldrig kommer kunna matcha. Vi pratar mycket om dans och Mats visar oss danssteg och känsla. Mats kommer in på folkmusiktraditionens sätt att spela på gehör, känna dansen och svänget, och levererar därmed ett favoritcitat jag tar med mig:

”De jäkla noterna som är som symboler som inte funkar”

Mats Berglund 2023

Alla spelmän bör alltid utrusta sig med en flöjt i bakfickan! (kika noga på bild 1)
- och jag vill också notera att jag fortfarande ÄLSKAR noter, men citatet får mig att våga mer.

Zoomlektionerna har under båda åren fortsatt regelbundet, och nyligen, vid den näst sista lektionen med Göran fick jag nya låtar att öva in på Evertsbergspipan (fr Dalarna). Superkul att lyfta traditionen som min trakt bär, jag känner ett stort ansvar att föra traditionen vidare och hoppas på att kunna utveckla mig på det spåret. Så stängde vi ner mötet och jag tänkte. ”Den där jäkla 16-dels polskan då? Som vi la undan i starten av år 1.”

Jag plockade fram den i originaltempo, laddade in den i Amazing Slow Downer, drog ner till ca 60% och så körde jag. Och där, på några varv och tillslut med ett ökat tempo så satt den i fingrarna! Det funkade! Jag kan nu mera spela Lång Antes 16-dels polska. Om det är någon låt jag nött sönder hemma för familjen så är det den. Min kvitto på att två år och lite jävlar-anamma, ger stora resultat. För mig har det verkligen fått mitt spel att flyga, både gehöret, modet och banken av musik jag nu bär inom mig.

Bara häromdagen spelade vi konsert med en av mina blockflöjtsensemblar, låten där jag spelar melodi på sopranen gick kanonbra! Vi spelar även snabba Sonater på altarna och det funkar det med! Hand i hand, blockflöjt och pipa, timme efter timme, har de här åren fått mig att utvecklas som aldrig förr. Jag hoppas det hörs när jag spelar, och jag tänker, att det måste det väll ändå göra. I höst har jag spelat blockflöjt i 30 år, bara som hobby, och jag har lite planer på att fira det på något vis. Vi får se vad jag ror i land.

TACK Folk flute Academy för att jag fick möjligheten och chansen till att genomföra de här två åren och uppleva så otroligt mycket musik. TACK.

----------

Text: Alexandra Larsson

Kommentera →

I varje låt finns det en plats för blockflöjten

22 May 2023

När Evanlyns farmor avslöjade att hon spelat blockflöjt som liten plockades den äldre men fungerade blockflöjten fram och Evanlyn var ´hooked´. Evanlyn var 8 år och blockflöjtsstudierna tog fart via Kulturskolan i Sundsvall. Tidigt började Evanlyn också att studera andra instrument och listan över de instrument hen bemästrar kan göras lång, tin whistle, tvärflöjt, gitarrer, svensk säckpipa, saxofon, cello klarinett och så vidare. Evanlyn skriver i vår mejl-intervju: Jag älskar att lära mig nya instrument och tekniker, det är något jag aldrig kommer sluta med.

Jag blir alltid så imponerad av människor som tar sig an flera olika instrument, jag tycker det är en sådan wow-faktor. Men nu ska vi fokusera och ringa in oss på vårat gemensamma, blockflöjten. Evanlyn spelar alla storlekar. I somras under Bäckedals-kursen fick Evanlyn testspela på en Kontrabas och sedan dess är en Kontrabas Evanlyns drömflöjt, sparandet har redan startat. Just därför är det så roligt att Evanlyn sedan skriver till mig att hens favoritflöjt är den lilla sopraninon. Med sopraninon är det klangen som Evanlyn fastnat för och hen påpekar att den används alldeles för sällan.

Inspirationen till spelet hittar Evanlyn i variationen, variationen mellan de olika storlekarna i blockflöjtsfamiljen (håller med! red. anm.) men också variationen i olika spelstilar och genrer. Ett övningspass börjar allt som oftast med uppvärmning till Spotify, här väljs en bra låt ut och blockflöjten får hänga med. Eftersom vår huvudperson i artikeln är full av överraskningar så kommer här nästa scoop - favoritgenren är ROCK, POP och METAL på blockflöjt! Ja såklart, jag är inte förvånad eftersom det är Evanlyn vi pratar om här. Fantastiskt. Jag upplever ofta att modern musik går halvbra tillsammans med blockflöjten, jag älskar tex Lalehs musik och skulle spela melodin i en av hennes låtar - det var samma ton, i flera takter… inte så blockflöjts-snyggt. Det här måste vi ta reda på, hur gör Evanlyn för att spela till rock, pop och metal? Hen skriver:

”Jag tycker att det är kul att testa olika genrer på blockflöjt och jobba med hur uttrycket för varje genre kan "översättas" till blockflöjten. Det mesta jag jobbar med är olika ansatser och kompfigurer, vilket generellt sätt brukar fungera bäst med metal/rock. Såklart är dessa genrer inte alltid anpassade för blockflöjten, så en får vara lite kreativ och hitta nya uttryck på flöjten som olika överblåsningar, alternativa fingersättningar samt ansatser och bakblåsningar.

För metal så brukar jag jobba mer med tenor och bas för att få samma driv med tuggande komp och rytmiseradekompfigurer med många olika ansatser och tekniker med luftströmmen. Ovanpå det så lägger jag oftast en sopranino, sopran eller alt melodi eller improvisation, vilket bygger upp till en melodiös metal. För att kunna få in rätt känsla brukar jag även koppla in min dist-pedal till tenor eller basflöjten för att verkligen få fram metal-känslan, samt loop-pedal för att kunna öva på att bygga riff och komp.

Rock är i mångt och mycket liknande metalen, åtminstone blir det sätt jag arbetar med blockflöjten liknande, dock mer harmonisk och jag brukar ofta arbeta med att spela powerchords på två flöjter samtidigt (oftast sopran+ alt, eller tenor+ alt), då det är ett ackord bestående av endast två toner. Och om jag spelar melodierna så brukar jag oftast smycka ut dem med ornament samt göra egna improvisationer samt solon på samma ställen där gitarren oftast tar över.

Pop är väl också liknande rock, dock enklare i sin uppbyggnad. När jag spelar till pop så är det oftast melodin med utsmyckningar eller att jag hittar på egna stämmor och parallellamelodier till huvudmelodin.

Det är sant i mångt och mycket att modern musik inte alltid är så varierad av sig. I de flesta fall så brukar jag spela "äldre" musik som är den jag oftast lyssnar på och som jag växt upp med, ex. David Bowie, The Doors, Little Richard, Metallica, Rage Against The Machine, för att nämna några. I deras arrangemang så är oftast melodierna rätt utvecklade och jag kan arbeta med dem. Dock, om jag ska arbeta med modern musik, till exempel det som spelar på radion eller liknande, så brukar jag försöka hitta roliga rytmiseringar som är kompetent jag kan arbeta med, konstruera egna solon samt hitta parallella melodier.

För att just göra det blockflöjts vänligt så försöker jag alltid att tänka hur jag kan forma det ljud som flöjten har och hur den kan bete sig, men aldrig förvränga kärnani dess karaktär till ett annat instrument, utan hitta en plats för blockflöjten i låten, för det finns en plats, ibland får en bara leta lite.”

Undertecknad är både imponerad och inspirerad. Tack Evanlyn för att du berättar om din kärlek till de olika, kanske ovanliga, genrerna för blockflöjten. Nu går vi alla och drar på en favoritlåt på Spotify och hakar på! Någonstans finns det alltid en plats för en blockflöjt, det ska man alltid komma ihåg.

---------------------

Youtubefilm när Evanlyn spelar Kontrabas - Du hittar till Evanlyns Youtubekanal via länken - massor av blockflöjt!

Youtubefilm Majkens visa & liten folkvisa, kontrabas

Evanlyn kör Rock på Blockflöjt! 

Text: Alexandra Larsson

Kommentera →

Motor och bränsle i den inre arkivet

14 May 2023

Musik är såväl bränsle som motor för mig. Som litet barn kunde jag inte sova utan Beethowen eller Tjajkovskij musik i bakgrunden och jag älskade Klapp och klang på barnradion och alla LP-skivor med Grodan boll, Humle och Dumle och andra barnmusikskivor som min sjungande förskollärarmamma såg till att vi hade hemma. Det var självklart att söka till Adolf Fredriks musikklasser och där fastnade jag hårt i körsångsträsket som jag fortfarande efter 42 år sitter fast i.

Det första mötet med flöjt jag hade var i lågstadiet då alla barn måste spela blockflöjt innan de fick spela något annat instrument i Stockholms kommunala musikskola. Jag tyckte det verkade tråkigt med flöjt och ville spela piano så jag lyssnade när storebror tålmodigt övade under sitt obligatoriska flöjtår. När han inte övade slet jag åt mig flöjten och lärde mig alla låtar på gehör för jag tänkte att om jag bara spelar upp de där låtarna så slipper jag ett helt år med tråkig blockflöjt. På något sätt som jag inte minns så chansen att spela upp för flöjtläraren och fick sen hoppa in direkt på pianoundervisningen. Man kan ju verkligen undra om det var bra eller dåligt för jag spelade bara piano i några år och fortsatte sedan med gitarr men det har alltid varit sången som har varit mitt huvudinstrument.

Det andra flöjtmötet var för fem somrar sedan då jag på semester på Irland och i Belfast såg jag en pipa i en turistshop. Jag tänkte ”Hur svårt kan det vara att spela Tin Whistle?” och slog till och köpte flöjten och väl hemma på hotellet började jag öva. Första försöket till melodi var Cockles and mussels, en enkel melodi som föraren på turistbussen sjöng för oss när vi åkte runt i Dublin och den hade satt sig i huvudet på repeat sedan dess. Med en mycket tålmodig och kärleksfull man vid min sida satt jag i bilen och tutade mil efter mil i en riktigt dålig flöjt runt Irlands. Efter ett par månaders övande tänkte att det här med gäll, skrikig plåtföljt kanske ändå inte var det bästa jag kan ha i öronen. Efter ett halvår började googla på träflöjter och en vinterdag ringde jag upp Gunnar Stenmark och frågade om jag kunde få köpa en träpipa. Han skulle ha flöjtkurs två veckor senare och bjöd in mig och efter den spelhelgen var jag fast. Jag åkte hem med en Åspipa och en Månmarkapipa och en omättlig lust att fortsätta att spela.

Sedan dess har jag nog spelat varje dag och jag är ständigt på jakt efter nya låtar att spela. Genom Gunnar Stenmark fick jag kännedom om Folk Music Academy och pipkurserna på Mon hos Göran Månsson. Jag lyckades få en plats på pipkursen i Mon och det var sagolikt att få spela oavbrutet under tre dagar med underbara spelvänner i en atmosfär av entusiasm, värme och gemenskap med skickliga och inspirerande lärare. Att få vistas i en så vacker miljö och få in musiken i varenda por gav mig gott bränsle som räckte hela hösten. I augusti 2022 var jag där igen och fick samma upplevelse.

Det är underbart att få lära sig mer och glädjen av att spela tillsammans att spela stämmor och få dyka ner i nördiga resonemang om tolkningar, variationer och ursprung. Alla som är där har ett genuint intresse för flöjt och folkmusik och miljön är generös och prestigelös.

På pipkursen fick jag tips om distanskurser i folkflöjt på Härnösands folkhögskola och eftersom jag älskar att spela så var det en bra chans att få mer påfyllning. Jag är nu inne på sista terminen av fyra. Under det första året har man enskilda lektioner med Göran Månsson över webben och vår och höst träffas man en helg på folkhögskolan för lektioner med gästlärare och med konsert och jam på kvällen. Gästlärare har varit Ale Möller, Jonas Simonsson, Kristiina Ilmonen och Mats Berglund. De individuella lektionerna har hjälpt mig att utveckla de delar som jag som ny flöjtspelare behöver, det har handlat om andning, fingerövningar för drillar, betoningar och variationer så det svänger när jag spelar och bakgrund och fakta om låtar om spelmän och då och då spelkvinnor. När vi under andra året har haft lektioner så har gästlärarna lärt ut låtar och vi har bland annat fått en riktig teknikduvning av Kristine West och en djupdykning i Sväs Anders spel genom Säde Tatar.

Jag lever nu mera nära flöjterna, det finns alltid en flöjt till hands och det blir ofta spel flera gånger per dag. Det blir mest spel hemma men jag tar ofta chansen att spela när jag går eller åker förbi en öppen kyrka. I princip alla kyrkor i norra Roslagen har fått ett spelbesök. Det är fantastiskt att få en stund med piporna i kyrkorummet. Akustiken är alltid olika och favoriten att spela i är ju oftast stenkyrkor från 11000-talet men små träkapell har också sin torra charm.

Vi är ofta ute i skog och mark och på vandringarna är alltid en pipa med. Den som alltid finns i ryggsäcken är en oöm Tin Whistle (Susato) i plast som har en oväntad fin ton. Jag har den varianten i olika tonarter med den lilla D-pipan utmärker sig med en fin och ren klang. Den gör sig bra i skogen och ganska ofta blir fåglarna nyfikna och kommer närmare. Efter fikat på vandringen spelar jag alltid. På vintern blir det kortare stunder för fingrarna blir kalla snabbt. Det är ofta så att när jag är ute och går så poppar det upp låtar i huvudet som har legat och mognat efter övning eller låtar som jag inte spelat på länge som bara måste ut. Vandringen blir som en promenad ner i det inre ljudarkivet.

Folkmusikspelet har också gjort att jag blivit mycket friare i andningen i spelet än som drillad körsångare där det nästan alltid är väldigt långa fraser som gäller. Andningen i folkmusikspelet kan användas till att markera betoningar och sväng och ibland för att behålla ett gott tempo kan man få hoppa över en ton för att snappa luft och det är helt okej. Jag fick öva mycket för att tänka nytt där, men nu när jag har förstått lite bättre hur jag kan andas så känner jag mig så mycket friare.

Jag har ett favoritcitat från Göran Månsson ” Om man fikar mycket blir man bra på att fika och om man spelar mycket blir man bra på att spela” Så du väljer själv hur mycket du vill öva och hur bra du vill bli.

--------------------

TEXT: Lena Alksten

Tänk att tvivlet på blockflöjten sedan vändes till ett liv där en flöjt alltid finns tillhands. 
Och vem vet, snart kanske vi ser Lena med en blockflöjt i handen också.

/Alexandra.

Kommentera →

Skrot och sagoljud med Anna

7 May 2023

Kommentera →

Nybildat blockflöjtsförbund

23 Aug 2022

Kommentera →

Moderna flöjter i samspel med fiol

23 May 2022

Jag har i många år spelat svensk folkmusik på blockflöjt. Den musik som jag spelar är en fioltradition, och det har till stor del format låtarna. Det känns därför naturligt att följa fiolens frasering, annars får man inte med låtens karaktär. Men sedan blir det alltid några små ändringar. Ibland kan det vara något som helt enkelt ligger illa till på blockflöjt (t ex en drill som råkar ligga på gränsen mellan två register på flöjten), och just där kan jag inte följa fiolen. Å andra sidan lägger jag så måningom till egna utsmyckningar på låtarna, framför allt förslag men ibland också någon drill, utifrån vad som är tacksamt att göra på blockflöjt.

Från början spelade jag enbart sopranblockflöjt, och under många år använde jag barocksopraner av modell Moeck Rottenburgh, i palisander och ebenholz. Och jag tyckte att större flöjter var för tonsvaga, särskilt i det låga registret, för att fungera ihop med fioler, och även för dansspel. Men även sopranen är ganska svag i det låga registret.

För ca 20 år sedan upptäckte jag Mollenhauers moderna altblockflöjt. I och med att en modern blockflöjt har rena övertoner så svänger övertonerna med och förstärker de låga tonerna. En barockflöjt har inte rena övertoner och det gör att övertonerna dämpar de låga tonerna. Så nu hade jag hittat en tillräckligt ljudstark alt, som var användbar även i det låga registret. Alten ligger dock ”fel” i tonomfång, så det är inte så många låtar som går att spela på alt, men de låtar med litet omfång (ca en oktav) som bara ligger på fiolens två översta strängar funkar bra. Då spelar jag också i samma oktav som fiolen. Det kan även tilläggas att alten är sämre vad gäller tonart, och jag spelar ogärna A-dur på alten. OK, nu hade jag både sopran och alt. Och så småningom blev det även en modern sopran.

Sedan fick jag tips från Göran Månsson om de ”RA-flöjter” som Ragnar Arvidsson tillverkade. En sorts hybrid mellan renässans- och barockblockflöjt (nästan cylindrisk borrning, med en kraftig förträngning längst ner!). Ljudstarka flöjter, med stark ton även i låga registret. Jag köpte både sopran och G-alt av Ragnar. G-alten är användbar för vissa låtar i A.

Och sedan tog Ragnar fram en modern tenor, som bygger på samma principer som Mollenhauers moderna blockflöjter. Äntligen en tenor med tillräcklig volym!

I samspel med fiol använder jag idag mest sopran (RA-flöjt och Mollenhauers moderna) och tenor (Ragnars moderna). Då har jag ett register som motsvarar fiolens omfång. Ibland använder jag altar för låtar med begränsat tonomfång (ofta F-alt för D-låtar och G-alt för A-låtar).

För rent solospel använder jag oftast altar (F- och G-alt). Då får musiken helt enkelt klinga en kvart eller kvint högre än på fiolen. Alten har en fylligare klang än sopranen, men är mindre klumpig än tenoren.

Sommaren 2021 utökades flöjtsamlingen med ytterligare en flöjt. En Eagle Classic Alto från Adriana Breukink. En fantastisk flöjt, men mycket kraftfull klang. Jämfört med traditionella blockflöjter så har den en vidare borrning. Den har till och med vidare borrning än Mollenhauers moderna blockflöjter, och dessutom så har den ett labium av metall! Det tar tid att lära sig spela på en Eagle, men nu, efter snart ett år, så känner jag att jag börjar få kontroll över den. Jag är ännu inte riktigt vän med de högsta tonerna, men Eagle-flöjten  kommer att bli en fantastisk flöjt för solospel till dans – den når ut över ett stort dansgolv utan förstärkning.

Finns det då några nackdelar med moderna flöjter? Jag kan se två. De är förhållandevis dyra. Och om man spelar tidig musik, då är de inte godkända som tidstypiska instrument. Men jag som spelar svensk folkmusik behöver inte bry mig om vad som är tidstypiskt. Det finns ingen gammal tradition av blockflöjtsspel inom svensk folkmusik, och därför är blockflöjt inte ett godkänt instrument för Zornmärkesuppspelningar (den som har Zornmärke i silver kan kalla sig riksspelman). Men det är i stort sett bara för Zornmärkesuppspelningar som det finns sådana begränsningar. I alla andra sammanhang kan jag helt enkelt de instrument som fungerar bäst för den musik som jag spelar idag.

---------------------------------

Här kan du se FB-filmer på Lars-Gunnars spel

Text: Lars-Gunnar Franzén

Kommentera →

Blockflöjt i forskningsarbete

16 May 2022

Jag heter Annika Windahl Pontén, jag arbetar i dag som besökskoordinator på Uppsala universitet och Uppsala universitetsbibliotek. 2020 disputerade jag på en avhandling om identitet och materialitet i hushållet von Linné. Jag spelar blockflöjt och folkliga flöjter. När jag gick i grundskolan på 1970-talet var det obligatoriskt att spela blockflöjt och det gick inte att spela något annat instrument för den som inte först spelat blockflöjt. Det pågick dock också något slags försök där vi någon gång under mellanstadiet fick prova fiol. Så jag började spela både blockflöjt när jag var åtta (1974) och fiol några år senare.

Det blev aldrig särskilt mycket med fiolspelandet, jag knäckte nog aldrig koden riktigt. Däremot fortsatte jag spela blockflöjt. Jag stod i kö till piano, så länge att jag nästan glömde att jag stod där. Någon gång på högstadiet fick jag plötsligt en plats. Då vi inte hade något piano inskred in min farmor och köpte ett begagnat piano till mig. Piano-lektionerna höll jag fast vid några år, men blockflöjten hade blivit det roliga. Det var nog också i hög grad av sociala skäl eftersom jag börjat spela i ensemble och kärnan i den ensemblen var två spelkompisar som också blev goda vänner; Karin och Åsa. Vi bildade en liten ensemble utanför musikskolan; Ad Astra och fick några uppdrag där vi spelade på fester och evenemang. Dessutom brukade vi ställa oss i Gamla Stan i Stockholm någon gång varje sommar under några år. Vi lade ut fodralen och fick ihop tillräckligt mycket för att gå och äta glass på Café Gråmunken. I Ad Astra började vi intressera oss en del för sammanhanget kring musiken, och det gällde främst hur folk var klädda under de perioder musiken kom från men vi insåg också att det var ganska mycket dansmusik vi spelade. Ingen av oss dansade (ännu) historisk dans men Åsa dansade folkdans och både jag och Karin började med det och dansade i lite olika utsträckning. Till flera spelningar vi hade hyrde vi historiska kläder på olika håll.

Ad Astra bestod gymnasiet igenom men upplöstes när vi började röra på oss för att studera, vara utomlands och annat. Jag var en termin i England 1987 och började studera i Uppsala hösten 1988. Avsikten var att bli arkeolog med osteologi som inriktning men först fanns det ju så mycket annat roligt att prova så jag började läsa Kulturvetarlinjen och idé- och lärdomshistoria. Det blev också teoretisk filosofi, teologi och musikvetenskap innan jag antogs till forskarutbildning i idé- och lärdomshistoria. Vägen till färdig avhandling blev sedan lång och krokig och det är delvis en annan historia men delvis hänger mitt musicerande ihop med hur jag förhåller mig till forskning också. Redan någon av de första terminerna hittade jag blockflöjtsensemblen Tonsnidarna i Uppsala och vi spelade tillsammans ganska många år. Under den perioden blev jag verkligen nyfiken på vad det var för dansmusik vi spelade och i början av 1990-talet anmälde jag mig till en sommarkurs i historisk dans med den engelska dansläraren och koreografen Jane Gingell. Kursen ägde rum i Ljungsbro utanför Linköping och Jane arbetade vid denna tid ganska mycket i Norden och Baltikum. Här fick jag äntligen en första inblick i vad branle, pavane, gaillard och andra danser är för något. Med Jane och de konstellationer hon satte samman utifrån kurserna var jag med och gjorde några dansföreställningar. Det handlade i regel om musik och dans från 1600-talet och den största av dessa var en rekonstruktion/tolkning av ett maskspel från bröllopet mellan Elisabeth Stuart och Fredrik av Böhmen i London 1613: The Lord´s Masque. I det här sammanhanget spelade jag inte men dansade, men fick ändå en viss inblick hur det går att arbeta för att kombinera källor som dansbeskrivningar, bilder, notmaterial och annat för att skapa en levande föreställning. För att kunna dansa mer och regelbundet började jag också dansa i dansgruppen Estampie i Märsta. Den leddes av Torsten Englund som också ledde Sigtuna stadspipare som vi samarbetade med för olika framträdanden och föreställningar. I första hand dansade jag men det hände också att jag hoppade in och spelade med Sigtuna stadspipare beroende på vad som passade.

I slutet av 1990-talet och början av 2000-talet var jag inte så aktiv när det gällde musicerande, vilket främst beror på att mina tre barn föddes under denna tid. Jag var heller inte säker på att det skulle bli någon avhandling färdig eftersom jag fick jobb som projektledare för Linnéjubileet vid Uppsala universitet. Detta ägde rum 2007 men när det var genomfört insåg jag att jag ville byta avhandlingsämne och skriva något om hushållet von Linné och att detta skulle på något sätt involvera olika käll-typer och de samlingar som finns kvar efter hushållet von Linné. Jag hade insett att jag är intresserad av praktiker både i ett historiskt perspektiv och som metod för att nå större förståelse av historiska förhållanden. När det gäller forskning har jag främst ägnat mig åt 1600- och 1700-tal. När det gäller dans och musik är jag intresserad av fler perioder men främst medeltid, renässans, 1600-1700-tal och folkligt. (Ja, det här med genre och epok-benämningar är ett intressant fenomen i sig som också skiljer sig en del beroende på om det är t ex musik- filosofi- eller konsthistoria). Jag har spelat ganska mycket historisk dansmusik men också annan ”klassisk” repertoar för blockflöjter eller musik som är arrangerad för blockflöjter t ex sviter (eller satser) av Purcell, Händel, Hassler, Corelli och många andra. I dag spelar jag med ensemblen Musica Alta i Uppsala och där är det en blandad repertoar med just sådana klassiska inslag men också en del körmusik arrangerad för instrumental-ensemble eller stycken skrivna av en av ensemblens medlemmar. När jag spelar på egen hand har jag en viss förkärlek för Folia-variationer. Det är dock ofta så att jag återkommer till den historiska dansmusiken och t ex gärna spelar Playford-danser, menuetter eller den repertoar som ligger någonstans mellan barock och folkligt. Den folkliga dansen och musiken har också följt med mer eller mindre. Jag har dansat folkdans/folkligt även sedan jag flyttade till Uppsala men jag blev också mer och mer nyfiken och sugen på att börja spela folkliga flöjter. Det ledde till att jag hittade Göran Månssons kurser på Folk Flute Academy och gick distanskursen i Folklig flöjt på Härnösands folkhögskola läsåret 2020/2021. Här inträdde också ett för mig nytt och ovant moment; gehörsinlärning och gehörsmusicerande. Under hela min tid i musikskola och i alla ensembler har jag alltid och nästan bara musicerat efter noter. Det har varit otroligt nyttigt, svårt men väldigt roligt att inse att det går att släppa den sargen och faktiskt kunna förhålla sig på ett annat sätt till musiken också.

Så hur hänger mitt musicerande ihop med min forskning? Det kan ju tyckas som om min hobby att spela flöjt inte har så mycket med min verksamhet som 1700-talsforskare att göra. Jag skulle ändå vilja hävda att det finns ett samband. Det sambandet består just i praktik som metod. Jag är intresserad av ett brett spektrum aspekter av den historiska verkligheten: idéer, teorier, vardagliga praktiker. Det kan också uttryckas som t ex vad trodde, tänkte och tyckte man, hur var människor klädda, vad åt de, vad dansades eller hur lät musiken? Jag är också helt övertygad om att de finns olika samband mellan t ex vad de tänkte och tyckte och hur de var klädda eller vilken musik och dans de föredrog. Genom att själv prova en viss tids danser, kläder eller musik når jag någon slags fördjupad förståelse av dessa företeelser. Givetvis är det en stor och svår fråga vad vi egentligen kan veta om hur musik lät eller en dans utfördes, självklart blir det inte exakt som det var då när vi rekonstruerar i dag. Det är heller inte det som är min ambition men snarare att få någon rimlig bild av hur en dans känns i kroppen eller ser ut på golvet, hur musikens tempi, fraseringar eller ornament påverkar vad som känns bra att göra med fötter eller armar i en dans. Eller vilken skillnad blir det när jag spelar eller dansar iförd pocher (ett slags underplagg som ger form till en kjol) eller styvat snörliv jämfört med utan? I de historiska källor jag arbetat med kring Carl von Linné d ä och d y:s föreläsningar används t ex dans och musik som exempel i vissa föreläsningar. Flera studenter har noterat att Linné d ä på 1740-talet beskriver kontradanser som ”de absurdaste danser i världen” och dessutom som ”kättjefulla” eller fulla av ”chimärer”. I den dansgrupp jag leder, Branicula” dansar vi många kontradanser och vi har inte upplevt dem som särskilt ”absurda” eller ”kättjefulla”. Då behöver man fundera på vad sådana formuleringar kan syfta på? Utför vi danserna på ett alltför ”snällt” sätt, ska de kanske vara mer fartfyllda eller vågade på något sätt? Eller kanske är det så att alla de par som faktiskt står still ganska mycket under en dans kan passa på att göra annat än att dansa och möjligen gjorde det vid tiden? Eller var det så att långdanser med s k treparsprogression vid tiden var nya och kändes förvirrade och att det blev rörigt och lätt kaotiskt på dansgolvet när sådana danser spelades? Utan att prova tycker jag att det är mycket svårare att förhålla sig till den typ av utsagor som detta är ett exempel på.

För mig är det också ett praktiskt och behändigt verktyg att använda flöjten för att t ex prova melodier till danser från olika historiska källor eller att ta med till övningar med dansgruppen för att spela när vi inte har tillgång till inspelade versioner. Inte för att det kanske användes en blockflöjt i den historiska kontexten men för att det ligger närmast till för mig. Jag är ju inte professionell musiker och det finns begränsningar i vad jag kan (eller har tid att) göra. Det jag ändå tycker blivit en slags metodisk stil för mig är att jag just kombinerar på ibland kanske nya eller oväntade sätt. Det kan handla om att jag använder räkenskaper, bouppteckningar och sidenrockar i en idéhistorisk avhandling (vilket inte är det vanligaste typen av källor där) eller om att jag kombinerar föreläsningsanteckningar med dansbeskrivningar och tryckta notböcker från 1700-talet för att göra en filminspelning med danser från en samling på Lövstabruk. Dessutom är det inte oviktigt att jag tycker att det är roligt att arbeta på det här sättet och att jag tycker att blockflöjter och folkliga pipor låter otroligt snyggt både på egen hand och i kombination med många andra instrument!

Den som ev vill se filmen med danser från Lövstabruk, där det inte är blockflöjtsmusik men väl musik av Cajsa Ekstav och Roger Tallroth kan använda denna länk, här.

Text: Annika Windahl Pontén

Kommentera →

Guide hos blockflöjts-shoppen

11 May 2022

Hej alla blockflöjtsälskare!
Jag och min make Roger har under 40 års tid, med stor passion och gläde, drivit vårt familjeföretag
Fredmans Musik. Många trevliga kundkontakter, roliga utställningar, byggarkurser och marknader har det hunnit bli!

Vi är båda utbildade musiklärare och har fungerat som en länk mellan tillverkare och brukare. Import och försäljning har skett utifrån musiklärarperspektiv.

Blockflöjtstillverkarna strävar alltid efter att utveckla nya modeller med spännande egenskaper som kan möta marknadens behov, ofta i samarbete med duktiga blockflöjtister.

Vi på Fredmans Musik har känt det som en uppgift att förmedla våra egna ochvåra kunders önskemål till blockflöjtstillverkarna. Det kan vara tips på förbättringar, önskade egenskaper,

erfarenheter som vi kan ta med oss från undervisning, samspel och solospel.

De senaste 2 åren med pandemin har varit annorlunda på olika sätt. Undervisningen i blockflöjt har liksom annan undervisning drabbats av svårigheter att träffas rent fysiskt och digital teknik har använts. Digitala lösningar för distansundervisningar kommer att fortsätta att utvecklas och har fungerat som en möjlighet att hålla liv i intresserat för att spela och skapa musik.
Men inget går upp mot att äntligen få träffas och spela tillsammans! Under pandemin har vi på Fredmans Musik noterat att antalet nybörjare i Sverige totalt sett har minskat, delvis också beroende på pensionsavgångar och att utbudet av aktiviteter idag är så stort att tiden inte räcker till för att spela och hinna bli duktig på ett musikinstrument. Men eftersom allt går i vågor hoppas vi på en ny våg av stort intresse för blockflöjtsspel. Vi har ju så många duktiga blockflöjtister så det saknas inte förebilder.

Positivt är att många under pandemin fått mer tid till att spela, både hemma och i befintliga och nystartade ensembler. Många har blivit ’återbörjare’ som en av våra kunder så träffande benämnde det; att som pensionär få möjlighet att återuppta sitt intresse att spela blockflöjt! Riktigt kul.

Vi brukar alltid möta våren genom att besöka den stora internationella musikmässan Frankfurt Musikmesse där vi får tillfälle att träffa våra tillverkare; Moeck, Mollenhauer, Küng, Kunath m fl och ta del av deras nyheter.

Tyvärr har mässan blivit uppskjuten flera gånger om och skulle ha ägt rum nu i april. Men tyvärr

blev den i sista stund inställd och kommer inte att fortsätta, åtminstone inte i sin nuvarande form.

För blockflöjtsintresserade här i Europa blir det i stället utställningar/konserter specialiserade på blockflöjter eller tidig musik som kommer att gälla. Det kan säkert bli positivt med besökare som är särskilt intresserade av blockflöjt och andra tidiga instrument.

Eftersom en bra blockflöjt ska kunna kanalisera spelarens vilja att uttrycka sig genom instrumentet

är det viktigt att den är utvecklande, inspirerande och inte ett hinder för spelaren.

Särskilt ett dyrare soloinstrument ska kännas som ’skräddarsydd’ för spelaren.

Egenskaper som ofta efterfrågas är greppvänlighet, snabb ansats, lättspelad på höjden, fyllig

och varm på djupet, att klangen passar för ändamålet.

Fantastiskt med blockflöjten är att den tillverkas i olika prislägen, storlekar alltifrån från garklein till subsubkontrabas och att den finns i olika stämningar t ex 442Hz (normalstämd) och 415Hz (lågstämd).
Blockflöjten tillverkas även i många olika träslag (skyddade av Citesregler) liksom andra material som t ex ABS-plast och växtbaserade material.

En del blockflöjter har ett extra stort tonomfång, en del är försedda med extra många klaffar, olika borrning och blåskanal för att få särskilda klang-och ansatsegenskaper.
Spännande hur de olika variablerna kan kombineras!

-------

Utifrån senaste halvårets efterfrågan gör jag (Ingegerd) här en liten inventering av utvalda, populära modeller.

Jag tar enbart med de fabrikat som vi har erfarenhet av och ger en kort beskrivning av de olika modellernas egenskaper.

Kommentera →

Pandemi och ensemble-torka - vad göra?

30 Apr 2022

Pandemin har satt käppar i hjulen och mina två blockflöjtsensembler har legat nere under lång tid. Heidi, som leder den ena ensemblen och är initiativ- och uppfinningsrik, har arrangerat lite enkelriktat Skype-spelande några gånger. Det var roligt att se spelkompisarna i bild men i övrigt blev det ganska torftigt. Samtidig rycker det hela tiden i speltarmen och solostyckena har efter en tid tappat sin attraktionsförmåga. Vad göra?

Jag återupptog mitt blockflöjtsspel efter en nästan 40-årig yrkeskarriär där datorn varit ett centralt arbetsinstrument. Det var då ganska naturligt, när pappershögarna med noter började bli höga och svåra att hitta i, att jag köpte mig en iPad och digitaliserade allt. Det tog mycket tid och disciplin att lägga in och kategorisera alla noter, men väl där var det underbart att snabbt hitta och plocka fram det man vill spela. Vid det här laget har jag mer än 1’200 stycken i paddan.  Som en konsekvens har jag blivit utsedd till notfiskal i den ena ensemblen. En mobil skrivare gör att det är superlätt att skiva ut en stämma som plötsligt fattas p g a glömska eller stämbyte.

Hur laddar man upp noter och organiserar dem? Jag har en app som heter forScore som jag är väldigt nöjd med. När jag laddat ner några noter i pdf-format kategoriserar jag dem efter Tonsättare, Genre (Renässans, Barock, Nutida etc), Nyckelord (antal blockflöjter) och etiketter (t ex SSATB). Det blir då enkelt att söka upp notera man vill spela vid ett visst tillfälle. Är vi 3 söker jag på antingen nyckelord 3 blockflöjter eller tex ATB om vi vill spela med den besättningen.

Om ett stycke eller en stämma är noterat över flera sidor behöver man en fotpedal för att ’vända blad’. Jag har en AirTurn pedal som finns i två olika versioner.

Allt jag nämnt ovan är ju saker som kommer väl till pass även när man spelar i ensemble (om man bara lär sig att ’stampa’ lagom på pedalen så att det inte blir flera sidvändningar på en gång.

ForScore.                      Fotoscore & Notateme.                  Sibelius notprogram

Om jag hör ett stycke jag tycker om (t ex på Spotify eller P2) och tror att det kanske redan finns eller skulle kunna gå att arrangera för blockflöjter söker jag efter noter på nätet, i första hand på www.imslp.com, men det kan även finnas fina noter på Gardane Flauto Dolce eller Dolmetsch Online. Sannolikheten att man hittar noterna på renässans eller barockmusik är stora. Då laddar jag ner dem i .pdf-format och för över dem till iPaden.

Photoscore & NotateMe Ultimate är ett program från Avid, som även tillhandahåller notprogramet Sibelius, och som översätter noter i .pdf-format till Musicxml- eller midi-format eller i ett optimerat format för Sibeliusprogrammet. Photoscore & NotateMe finns i en Light-version som dock inte är så bra utan kräver en hel del efterarbete för att få ett fungerande partitur. Ultimate-versionen har nackdelen att den är dyr (en engångskostnad).

Sedan kan man ladda ner filen till det notprogram man har och bearbeta, skapa ljudfiler etc. MuseScore 3 finns fritt att ladda ner från nätet. Sibeliusprogrammet kostar en hel del pengar men de ljudfiler man kan skapa i detta program har högre kvalitet. Vill man inte lägga ner pengar på ett notprogram är MuseScore 3 ett mycket bra alternativ.

Jag brukar skapa ljudfiler med alla stämmor med till att börja med och ladda ned dem i appen AmazingSlowDowner där man kan reglera tempo och även tonhöjd (om man t ex vill spela lågstämt). Klart!

När det är dags att spela med min virtuella ensemble sätter jag iPaden på notstället, drar på mig hörlurarna, tar fram noterna jag vill spela (partituret eller stämman), plockar fram stycket i AmazingSlowDowner och ställer in ev tempo- och tonhöjdsjusteringar och startar inräkningen. Sedan går jag tillbaka till noterna i ForScore och börjar spela! Mina spelkompisar är väldigt disciplinerade – de spelar och intonerar alltid rätt, taktfast och kommer aldrig av sig! Ett väldigt bra sätt att öva in ett stycke på – men lite tråkigt i längden med det metronomiska tempot. Länge leve levande spelkompisar!

Är du intresserad av att pröva på? Skicka ett mail till mig med dina önskemål (typ av stycke, tonsättare, besättning etc) till kan jag nog hitta något som kan vara intressant att testa. Har du några noter du tycker speciellt om – skicka mig dem i .pdf-format så gör jag en ljudfil av dom. Vi du ha alla stämmor eller music minus one? Jag kan nog ordna det mesta.

---------------------------------------------

Mejl till Johan: [email protected]

Text: Johan Areskoug

Kommentera →

Barockfavoriter blir skiva

17 Apr 2022

Hej Woodpeckers! Vilka är ni?

Caroline Eidsten Dahl från Norge, Katarina Widell från Sverige, Pernille Petersen från Danmark och Kate Hearne från Irland. En värdefull del för oss är att vi är väldigt goda vänner. Vi skrattar mycket och vi står ut med varandra även under en 5 timmar lång bilresa och vi vågar vara öppna och raka mot varandra i vårt repetitionsarbete. Win Win!

Hur bildades gruppen? 

Vi träffades på Kungl. Musikhögskolan för ca 20 år sedan; Caroline, Katarina, Kate och Per Gross. Vi började spela som en schemalagd kammarmusikensemble för Clas Pehrsson och Dan Laurin. Därefter började vi sakteligen giga ihop. Efter några år döpte vi gruppen till Woodpeckers och gjorde våra första utlandsturnéer. Efter ytterligare några år började danska Pernille Petersen spela i kvartetten och vi blev den konstellation vi är idag med fyra tjejer. 

Ni har ett skivsläpp på gång! Berätta mer om bakgrunden och målet med skivan:

Vi har under många år spelat ett program som vi kallar för Borrowed, not stolen! Musik av barocktonsättare såsom Bach, Telemann och Vivaldi inlindat i folkmelodier från våra respektive länder; Sverige, Norge, Danmark och Irland. Under barocken var det vanligt att ”låna” musik skrivet för andra instrument liksom vi gör i det här programmet. Därav namnet Borrowed, not stolen!. Detta blir vår första skiva som kvartett och vi har längtat efter att äntligen få bjuda på våra absoluta barockfavoriter. 

Hur har inspelningarna gått? 

Inspelningsdag nummer 1 har gått över all förväntan. Samarbetet med LAWO Classics funkar otroligt fint och vi har extremt roligt tillsammans. 

Vad händer när skivan släpps? 

Vi vill gärna försöka få till en releaseturné i Skandinavien och på Irland. Det är alltid trevligt att spela för sin hemmapublik. 

Kommer albumnet finnas på spotify? 

Självklart! Håll utkik. Den som väntar på något gott…!

Hur lägger man upp arbetet inför att spela in en skiva? 

Först och främst väljer du repertoar. En idé kring vad du vill förmedla. Därefter sker planering gällande det praktiska, såsom skriva kontrakt med skivbolag eller spela in på egen hand. Finansiering, inspelningslokal osv.

När det börjar närma sig inspelning...

Att vara väl förberedd betyder mycket. Det spar om inte annat, mycket tid och energi och energi behövs för att orka hålla koncentrationen under många timmar i rad. Så välrepeterade stycken är viktigt. Vidare är det fint att ha en gemensam klang som funkar ihop. Välj instrument som passar bra klangligt och som är i någorlunda samma pitch. Det är också en fördel att ha en tydlig inspelningsplan. Vilka låtar spelar du in först? Vi är väldigt priviligierade som har så bra samarbete med LAWO, som fixar allt ifrån inspelningslokal till allt kring skivsläpp, Spotify och marknadsföring. 

Vi undar kanske, vad händer nu?

Vi kan nu läsa på Woodpeckers Facbook att inspelningarna är klara och att det gått bra. Skivan är överlämnad till producenten och snart får vi lyssna till det nya albumnet. Vi längtar!

"Borrowed, not stolen!"

____________________________________________

Woodpeckers Facebook

Woodpeckers Hemsida

Woodpeckers Youtube

Text: Alexandra Larsson

Kommentera →

Lyckan att få hämta hem en ny flöjt

12 Oct 2021

Först och främst är jag den obotliga tidsoptimisten... Det här med att skriva och bygga hemsida tar betydligt mer tid än vad jag tror, skratt! (Några dagar sent inlägg igen) Men nu är vi på banan igen och vet ni vad? Jag är en ÖVERRASKNING och EN NY FLÖJT!

För två år sedan berättade jag för min lärare Kim att "Nej, jag ska inte spela pipa, jag gillar blockflöjter mer och mest". Det får jag äta upp idag. Året därpå så började jag känna ja... jo... man kanske skulle testa lite nogrannare och två pipor från Härjedalen följde med mig hem efter kursen. Det blev och är en stor utmaning för mig att lära mig nya flöjter, men andra grepp och skalor. Men så roligt det är. Speciellt när man jämför sitt första väsande blås med att man faktiskt får till något som låter som en låt. 

I och med köpet av piporna fick jag, på något sätt, nys om att det finns en pipa från min bygd, en Djurapipa. Va? Hur kan jag inte veta om detta när jag spelat blockflöljt i hela mitt liv!? Den mer kända Spilopipan från Evertsberg hade man hört talas om men en från Djura? Vår lilla by som knappt syns på kartan. Jag började googla och här väcktes något av en ansvarskänsla inom mig. Ett ansvar att spela och låta pipan höras. Ett ansvar att berätta och få den att leva kvar. Det här ansvaret har jag format till ett försök att hitta musik från samma bygd och bygga upp en repertoar.

Men Djurapipan är inte bara liten till storleken, den är liten även till hur många som spelar den... så för att samspela med andra pipor i Dalarna så bestämde jag mig precis nyss för att köpa mig en Evertsbergspipa också, den fick jag hämta i söndags! En pipa byggd till bara mig - WOW! - (Bara det gör ju att man känner sig som ett proffs). Nu håller vi på att lära känna varandra. Jag håller på att övertala mitt vänstra lillfinger att det ska ligga på flöjten och faktiskt täcka ett hål och inte peka rakt upp... Evertsbergspipan har nämligen åtta hål på ovansidan vilket är extremt förvirrande. Än så länge låter det välldigt "ovant", som byggaren Stefan benämde det med så snällt, när jag spelar. 

Jag blir lite irriterad på mig själv och min långsamma utveckling när det inte "bara funkar" som jag vill... men det är bra. Alla som arbetar som pedagogoger tycker jag ska lära sig något nytt i bland, för att minnas hur det är att vara nybörjare.

Trots mitt ovana ljud, min frustration över att jag inte kan och mitt lillfinger som tycker om att spreta som på blockflöjten så är det här så GALET roligt och inspirerande. När man jobbar med något svårt blir det också "hemma" att gå tillbaka till en blockflöjt och ett stycke man kan. Då känner man sig helt plötsligt lite bättre på det med. 

Nu till Överraskningen! Med lite pirr i magen så kan jag berätta att jag byggt ut webbplatsen med en del för just våra Svenska Spelpipor. Länk. Du hittar den även upp i menyn. Det här är en helt ny värld för mig och jag känner att jag vill ge den en plats, vart passar inte bättre på en sida som redan fångar upp intresset med flöjt? Men såklart behöver jag er hjälp att lära mig, skriva rätt och hitta information. Tanken är att sidan ska ge en översiktsbild över vad piporna är och vart man kan läsa mer. Hoppas du gillar det! (Red anm, eftersom vi bytt plattform så ser sidan inte lika dan ut längre).

Nu ska jag väsa lite i min magiska pipa från Dalaskogen. <3

Tack för att du kikar in här och läser, det gör mig så glad!
Kommentera gärna inlägget i Facebookgruppen.

Kommentera →

Vilka appar använder du?

3 Oct 2021

För cirka 1,5 år sedan så skaffade jag mig en iPad som jag avänder som min Musik-iPad. Jag använder den flitigt varje dag, specielt nu när jag läser folkflöjt-året på Härnösands Folkhögskola/Fol Flute Academy. Här kommer en lista på de appar jag använder både på plattan och på mobilen.

Jag vill också påminna om att det här är på min hobbynivå - jag startar en tråd i Facebookgruppen Blockflöjt i Sverige där vi kan tipsa varandra om fler appar. Jag anar att det här bara är en liten slize av vad som finns.

I min mobil använder jag följande appar (några kan jag ha betalat för):

Cleartune: För att kolla om min ton ligger i rätt pitch, bra övning att köra med olika flöjter för att se hur olika man kan behöva blåsa för att tonen ska låta snyggt. Jag använder den också för att stämma gitarren...

Metronome: För övning när man behöver hitta rätt tempo - och hålla tempo. Kanske förför allt för att inte gasa på i långsamt övningstempo.

Blue Note: Den här är så kul för mig som inte kan namnen på alla noter. Jag har alltså lärt mig notens utseende och sedan kopplat den till en grepp på flöjten eller en tangent på orgeln. Jag vet inte vad den heter! Såklart krånglar det till det ibland så här över jag på noternas namn i både G-,  F-klav och om man vill C-klav.

Extras: I min grupp som jag döpt till Que Music som ni ser på bilden har jag bland annat 4 appar som heter Telemann Duet - här finns ljud och noter på massor av Telemann duetter.

Jag har också en del appar som jag testat men inte använder.

I min "musikplatta" har jag desto fler appar och Plattan är alltid med på notstället. 

Bilder: (Standard app) Jag har foton och skärmdumpar på noter. Jag har dem sorterade i olika album beroende kurstillfällen, konsertprogram eller vad jag övar på just nu. Här tror jag dock att proffesionella har en speciell app för noter som kan bläddra smidigt, tex med en knapp på marken som man bara stampar på..?  Jag har även filmer på låtar där jag vill se hur fingrarna gör.

Score Creator: Här kan man lägga upp egna notblad, det är lite krångligt innan man kommer in i hur appen funkar men sedan är det superkul! Jag har bland annat "smyckat ut" en brudmarsch med hjälp av appen. När minnet är bra men kort är det skönt att ha sin idé på notblad.

Amazing Slow Downer: Den här appen har precis förändrat mitt liv till det bättre. Du kan med hjälp av appen lägga in dina ljudfiler och sedan ändra tempo på inspelningen. Det underlättar enromt när man ska lära in en låt på gehör. Du kan även öva på speciella sektioner i låten och i snabbare tempo än inspelningen - utan att låten blir ur pitch. Den kostar lite men för mig var det värt varenda krona! Du kan lägga in ljud eller ljud från filmer från både filer eller från bilder. Du kan även lägga in låtar från Spotify om du har Spotify Premium.

Röstmemon: (Standard app) I röstmemon spelar jag in ljud från både lektioner och kurser. Sen petar jag in dem i Amazing Slow Downer och övar som en galning!

Filer: (Standard app) Här förvarar jag ljudfiler i olika mappar fördelade på kurser/tillfällen etc. 

Ultimate Guitar: Här letar jag texter och ackord när jag spelar gitarr...

Safari: (Standard app) Helt vanliga webbläsaren använder jag också för att googla låtar, info och annat såklart. En favorit är folkwiki.se 

...Dessutom på min MacBook:
På min dator som är synkad med mobilen men inte med plattan använder jag också iTunes för att göra spellistor för att lyssna in mig på låtarna jag spelar just nu. Och barnen älskar GarageBand som finns i appels produkter, de gör egna låtar med förinspelade ljud. I GarageBand har jag lekt och spelat in lite stämmor och gjort arr med mig själv.

_________________________________________

Mer app-snack i Facebookgruppen!
Länk här!

Text: Alexandra Larsson

Kommentera →

Vi har varit på kurs!

30 Sep 2021

Ovant, roligt, spännande och ÄNTLIGEN! Det här är några av av orden som dyker upp när jag frågar mina kurskamrater om vad de tycker om att få vara på kurs igen. I helgen var vi 15 blockflöjtister som samlades i Stockholm för att spela tillsammans.

Kursen arrangerades av Folk Flute Academys Görans Månsson och Kim Persson. Gäst-föreläsare var även Kristine West. Med en blandning av solo-lektioner, mindre och större grupper, gehörspel och tekniktips var vi ett ganska trött gäng, fulla av inpiration, som reste ut över Sverige igen den här eftermiddagen. 

Vi har fått grottat ner oss i schottisar, polskor, visor och vallåtsmodus med mera! Lyssnat på en hej dundrandes lärar-konsert och såklart har vi diskuterat en och annan flöjt och vart sjutton ska vi äta någonstans? 

TACK! För en fantastik helg allihop! Extra tack till våra lärare Göran, Kim och Kristin som gjort detta möjligt.

Jag har, precis som mina kurskamrater, njutit av att få spela igen. Koncentrerat mig så hjärnan exploderat för att lära in på gehör och kommit på en massa roliga projekt och idéer för framtiden. Klockan har blivit sent så därför pausar jag texten här och ni här njuta av massor av bilder från helgen.

Text och Foto: Sparf Alexandra Larsson

Kommentera →

Glimåkra blockflöjtsdagar 2021

28 Sep 2021

För dig som är intresserad av att åka på sommarkurs, här kommer tre deltagarporträtt från sommarens upplaga av Glimåkra Blockflöjtsdagar.

Hedda Martén, 15 år från strax utanför Göteborg, hade goda förväntningar inför årets läger. Hon började spela blockflöjt för 8 år sedan när hela klassen fick pröva på, och hon tyckte snabbt att det var något hon ville fortsätta med. Martén har varit med på ”Glimåkralägret” många gånger innan, och har alltid haft väldigt roligt. En av de bästa grejerna med lägret är att man får lära känna och umgås med så många nya vänner utanför ens normala kretsar från hemtrakten, förklarar hon. Det är trevligt att träffa alla människorna som varit med förra året och höra allt som hänt i deras liv under tiden.

En annan av de bästa grejerna med Glimåkra Blockflöjtsdagar är att man blir väldigt motiverad att spela och bli bättre på flöjten eftersom alla andra är så motiverade också. ”Vid slutet av Glimåkralägret är det såklart skönt att komma hem, men jag längtar omedelbart tills nästa läger. Man ångrar aldrig att man åker hit” säger Martén.

Signe Lundström är också 15 år gammal, och är från Ystadstrakten. När hon var liten blev hon av en händelse väldigt sugen på att spela blockflöjt, och började spela på egen hand tillochmed innan hon fick börja på kulturskolan. Nu har hon spelat i 7 år och är här på sitt andra Glimåkraläger. Bland det bästa med lägret är såklart att lära känna alla nya människor, instämmer Lundström. Hon har umgåtts med flera från hennes egna ensemble såväl som människor från andra delar av landet. ”Det är ofattbart hur snabbt man lär känna folk här, framför allt när man har något gemensamt att prata om, typ som [musikalen] Hamilton eller en jobbig stämma man spelar tillsammans på flöjten”, berättar Lundström. Hon fortsätter med att berätta hur hon var plågad förra året av en besvärlig basstämma på ett stycke, men även det hade sina fördelar, just eftersom hon tillslut blev bättre på basstämman och hon kunde som sagt öva den tillsammans med nya vänner med samma stämma.

Betty Abraham från Lund är 18 år gammal och har spelat i 9 år, men detta är första gången hon är med på Glimåkra Blockflöjtsdagar. ”Det har alltid varit något i vägen som gjort så jag inte kunnat, men nu är jag glad att jag äntligen fått uppleva vad alla mina kompisar i ensemblen alltid snackar om”, förklarar hon. Abraham ville ursprungligen spela piano, men kom inte in på kulturskolan med pianot. Istället fick hon plats på blockflöjten, vilket var så pass roligt att hon tackade nej till att börja på piano när en ledig plats dök upp. Hennes första intryck av Glimåkralägret var en liten chock över hur mycket alla verkade känna varandra, medan hon själv inte kände många fler än de från hennes egen ensemble. ”Men chocken lindrades av hur snabbt man liksom kom in i ”gänget”, det tog inte så lång tid innan folk betraktade en som om man varit med i fem år.” Bland det roligaste med Glimåkra är hur snabbt man lär sig ett stycke, tycker Abraham. Hon berättar hur ett stycke som annars skulle ta flera månader att bli bra på bemästrar en ensemble här på bara ett par dagar. ”En annan bra grej är hur otroligt mycket god mat man får här, det är nästan det bästa med Glimåkra” skrattar Betty Abraham. ”Jag förstår verkligen vad resten av min Lunda-ensemble babblar om.”

Reporter och skribent: Lukas Öreberg

Glimåkra Folkhögskola, 2021

Kommentera →

Blockflöjt i glädje och sorg

19 Sep 2021

Karin Oswald är barnspecialistundersköterskan men många järn i elden och en blockflöjt i handen. Förutom sitt arbete på Akademiska sjukhuset i Uppsala studerar hon halvtid till palliativ specialistundersköternsa, driver ett eget hantverksföretag och arbetar i butik där hon säljer sina alster. Wow! Blockflöjterna de hänger med på ett hörn.

I över 40 år har blockflöjten varit Karins förlängda del av henne själv, som hon själv uttrycker sig. Hennes största fan är hennes far och han konstaterar ofta ”Du spelar åt hel—te för lite”. Karin håller med hennes far i detta då hon just nu inte spelar alls eller med någon på hemmaplan, förutom lyxen att kunna spela med systersonen Olle då de ses. Som barn och ungdom tog Karin lektioner och som vuxen har hon gått en folkmusikkurs för Pelle Björnlert. Eleverna för Pelle brukade ses för spel innan pandemin, vi håller alla tummar att träffarna kommer igång igen!

Karin skriver i vår intervju: Annars är det sommarkurserna som är mitt spelvattenhål! Jag har provat på lite olika, både folkmusik med blandade instrument, och mer blockflöjtsbaserade. Den ständigt återkommande kursen är Musikveckan i Bäckedal för stråkar och blockflöjt. I år var det mitt tjugoårsjubileum, jag var där första gången 2001, och sedan 2010 har jag varit där varje år. Oftast som deltagare hela veckan, men ett par gånger har jag bara kunnat åka upp dagen innan och varit med på konserten i någon enkel stämma i storgrupp. Att komma dit är som att komma hem, och eftersom så många återvänder så åker jag dit minst lika mycket för det sociala, för att träffa och spela med vänner.

Lifehack älskar vi såklart, att klämma in spel och tid till flöjterna är alltid klurigt för de som har blockflöjterna som intresse och ska hinna med andra jobb/studier. Karin levererar ett lifehack: Ofta tar jag med mig en flöjt ner till tvättstugan, och spelar medan jag väntar på att maskinen ska gå klart! Så bra idé!

Karin fortsätter: Inspirationen till att ta fram flöjten kommer oftast ur ett yttre incitament, som att jag ska på något levande rollspel eller på en gudstjänst, eller har blivit ombedd att spela på bröllop, dop eller begravning. Då händer det också att jag komponerar ett särskilt stycke för detta tillfällle.

Det är två minnen jag skulle vilja lyfta fram. Ett är från högstadiet, som inte var den bästa tiden i mitt liv, milt sagt. Jag var med i en musikteaterföreställning, och spelade sopranino till ett finstämt stycke. Efter det skulle jag snabbt gå runt scenen bakom kulissen. Vid ett tillfälle fick jag en kram i flykten av vår scenarbetare, som sa: "Fan Karin, du är så jävla BRA!" Den kramen sitter i ännu, trettiofem år senare. Jag önskar att han visste hur mycket den har betytt för mig.

Det andra tillfället är både sorgligt och vackert.
Min syster dog oväntat för några år sedan. Jag planerade all musik med kantorn, och spelade i nästan varje stycke. Det var många som ville ta farväl, så det musikstycke vi hade förberett för att spela då tog slut snabbt. Kantorn fortsatte spela i boken som stod på orgeln, och jag hakade på. Så spelade vi där, låt efter låt. Många frågade mig hur jag klarade av att spela en så känsloladdad dag, men det var mitt sätt att visa kärlek och sorg. Jag spelade för min syster, inte för någon annan. Gråten kom inte ur ögonen utan ur fingrarna. 

När vi ändå är igång så kommer här ett underbart minne till: Min dröm som ung var att en dag när jag var vuxen och tjänade pengar kunna köpa en ebenholzflöjt*. Det var det absolut finaste jag då visste om! När min billiga sopranino i okänt träslag sprack, så fick jag en ny i ebenholz av mina föräldrar! Den lyckan går inte att beskriva. Efter en musikskolekonsert, då jag hade spelat på min underbara, exklusiva flöjt, frågade en åhörare med förståsigpåare: "Är det en plastflöjt du har?" Min pappa hade svårt att hålla sig för skratt när han såg min min. "Om blickar hade kunnat döda..." 

Flöjterna är verkligen med oss i högt och lågt. Stort Tack Karin för att du delar med dig av dina minnen. I länkarna nedan får ni höra Karin spela.

_________________________________

Brudmarschmedley av Karin Oswald- Youtube

Kajsas Disputationsmelodi av Karin Oswald- Youtube

Malins Rondo av Karin Oswald - Youtube

Avskedsrondo av Karin Oswald - Youtube

Foto 1: Karins minsta flöjt, ett spelbar smycke i C.

Foto 2: Karin tillsammas med sin systerson Olle Oswald.

Text: Alexandra Larsson

Kommentera →

Det är flöjten som väljer dig

12 Sep 2021

Jag öppnar Sophies mejl och börjar läsa svaren till de frågor jag skickat. Snart läser jag ett stycke som får mig att rysa till. Sophie skriver När jag satt och lyssnade på flöjter med olika träslag på en hemsida så kände jag mig plötsligt som Harry Potter i trollstavsaffären.”Det är inte du som väljer trollstaven utan trollstaven som väljer dig.” Ja! Där fick vi ord på känslan när man köper blockflöjt - det är precis så det är.

Sophie Malmros är frilandssångerskan som på fritiden spelar både blockflöjt och, den nyförvärvade, traversflöjten. Som vuxen studerade Sophie musiklinjen på folkhögskolan i Hemse på Gotland, det var där som Sophie första gången tog lektioner i blockflöjt. Den gamla plastflöjten från barndommen visade sig då gjort sitt och Sophie började leta efter en ny flöjt - i trä. Det var här som Sophie kände sig som Harry Potter i trollstavsaffären, visst är det en otroligt bra jämförelse!?

Sophie var riktigt nära att klicka hem flöjter i det hårdare träslaget Grenadill men precis i sista sekund ändrades känslan och det blev istället en sopran och en alt i det vackra träslaget oliv. Sophie skriver: I mina öron är det raka motsatsen till grenadill-klangen. Grenadill lät klart och starkt. Oliven lät mer blåsig men också mer levande i jämförelse. Och det var den jag skulle ha! Sedan köpte jag en billig Yamaha-tenor i plast i på blocket. Jag gillar mest de mörka klangerna har jag märkt. Utöver det ligger det många billiga blockflöjter härhemma som jag fyndat här och där. Och en del har jag fått av snälla vänner. Man kan inte ha för många flöjter!

Sophie använder flöjterna som en vilopaus eller komplement till sitt arbete med sången: Jag spelar bara för att jag tycker det är roligt. Ibland när jag har övat sång länge, så fortsätter jag med flöjtspel och så får min egen röst vila. Det är väldigt praktiskt att ha fler instrument att alternera med när man är igång och övar. Och när en flöjt blivit hes byter man till nästa. Jag tänker ofta att jag och min röst är besläktad med flöjten. Vi är båda flöjter, och vi är båda röster. Sång och flöjt har ju ofta samma repertoar också. Så jag spelar gärna det som jag övar att sjunga och vice versa.

Musiken som spelas är allt från medeltid- till renässans men även folkmusik från hela världen. Sophie berättar: Bara melodin är sådär skimrande vacker, så att man vill gå och nynna på den.

Nu ligger fokuset på att lära sig mer på traversflöjten, hur man får till luften på ett bra sätt och hur det senare kan bli mer musikaliskt spelande av det som idag är ett nybörjarspel. Sophie lyfter att det är roligt att vara nybörjare - då ser/hör man framstegen tydligare.

Innan vi avslutar så ger vi oss in i den magiska världen av Harry Potter igen, Sophie skriver: En sak apropå Harry Potter, som jag tycker är väldigt kul och lite suspekt, är att det är så mycket ”magi” kring flöjter. När man ex. läser om hur man ska spela in en ny flöjt beskrivs det på ett närmast sagoaktigt sätt. När man spelar in en ny flöjt ska man själv ha en uppfattning hur man vill att varje ton ska låta och få flöjten att fatta galoppen. Flöjten ska forma sitt ljud efter din önskan och din inre röst. Nu när jag trilskas med att få traversflöjten att spela rent (renässanstraversflöjten har inga klaffar som garanterar helt rena toner) så har jag läst saker som att vissa toner liksom ska ”drickas” eller att man ska tänka den rena tonen uppåt eller neråt inom sig, och så fogar sig flöjten efter det. Och det är professorer som skriver detta, inga knasbollar! Det knasigaste är att det funkar!

Det får mig att tänka på flöjten som ett väldigt levande instrument som man liksom lever i symbios med. Spooky!

Jag tror att vi är många som håller med i Sophies koppling till den magiska världen. Det är verkligen något speciellt mellan träflöjt och ägare. Själv är jag så tacksam att vi tidigt fick köpa, och testa oss fram till, finare flöjter i trä. Nog var det så att min bruna, mjuka, lugna Moeck i päron hade valt mig redan innan vi började skicka runt flöjterna i ensemblen. Trä, ja, har du ingen än så är det ett riktigt bra mål att sträva mot. Sophie tipsar också: Köp en flöjt med barockgrepp, inte tyskt grepp.

_________________________________

Team Recorder - Choosing a wooden recorder

Blockflöjt Sverige - Barock vs Tyska grepp

När jag skrev den här artikeln började fundera på de, enligt mig, underbara Harry Potter filmerna. Jag skrev till min Harry Potter tokiga vän och hon skickade mig snabbt två scener där flöjter används i filmerna, här kommer de:
(Har du fler scener, berätta!)

Harry Potter and the Philosopher´s stone, besök hos Hagrid

Harrry Potter and the Prisonier of Azkaban, konsert Välkomstmiddag.

Kommentera →

Tre syften med soundcloud-projekt

29 Aug 2021

Lars-Gunnar Franzén gör sina sista år i yrkeslivet som professor i Kemi inrikting Biokemi. Med en stundande, välförtjänt pension siktar Lars-Gunnar på att öka sitt spelande när pensionen om cirka ett år blir på heltid.

Lars-Gunnar checkar in, som många av oss, på att starta sin blockflöjtskarriär i unga år. Efter det traditionsenliga spelandet i mellanstadiet blev det dock en paus. Lars-Gunnar berättar om hur han hittade tillbaka till flöjten via folkmusiken: 1980 upptäckte jag folkmusikkaféet i Göteborg, och började dansa där. Och just då drog Bill Mchesney igång en studiecirkel i låtspel på blockflöjt (Bill spelade i folkmusikgruppen Groupa under 80-talet och en bit in på 90-talet). Jag spelade i Bills cirkel i några år. Under några år deltog jag sedan i många veckokurser i folkmusik på somrarna. Alla (eller nästan alla) andra på kurserna spelade fiol, och lärarna var fiolspelmän.

Under åren 90-91 tog jag lektioner av fiolspelmannen Anders Rosén, och lärde mig låtar ur hans repertoar, dels låtar från Västerdalarna (Malung, Lima, Transtrand, Särna), dels låtar efter Lejsme Per (Lejsme Per levde i Malungs finnmarker på gränsen till Värmland, och hans låtar spelas både av Malungspelmän och av Värmlandsspelmän. Anders sa att Malungs finnmarker kulturellt hör mer till Klarälvsdalen i Värmland än till Dalarna, och hans sätt att tolka Lejsme Pers låtar anknyter mer till Klarälvdalstradition än till Malungstradition).

1994 började jag spela med Dan Olsson, fiolspelman (och riksspelman) från Värmland som då var relativt nyinflyttad i Göteborg. Vi upptäckte att vi hade liknande repertoarer och att det fungerade bra att spela ihop. Jag bidrog med låtar som jag hade efter Anders Rosén, framför allt låtar efter Lejsme Per, och Dan med Värmlandstradition. Och sedan dess har vi spelat som duo. (Dan är även lärare på musikhögskolan i Göteborg).

För ett par år sedan tog jag lektioner för Ellika Frisell och lärde mig Orsa-repertoar.

I och med pandemin letade Lars-Gunnar efter någon form av mål eller morot för att hålla igång sitt spelande och svaret blev SoundCloud. Idag har Lars-Gunnar spelat in och laddat upp ett hela 23 låtar på sin SoundCloud. Alla inspelade på blockflöjt. SoundCloud-projektet hade tre syften:

1. Att hålla igång spelet under pandemin. När jag inte fick till samspel med andra så var det svårt att motivera mig till att spela, så jag behövde något att jobba för.

2. Att utveckla spelet. När jag lyssnar på inspelningarna så hör jag själv hur jag egentligen spelar, och jag märker då vad jag behöver jobba på och ändra. Jag märker att detta har gett mig en stadigare danspuls i spelet.

3. Att få låtar att lägga upp på Soundcloudsidan. Det är kul att kunna visa upp min musik på det sättet, och kanske kan det medföra att jag får någon spelning.

Undertecknad kan också berätta att antalet låtar som funnits på SoundCloud är betydligt fler än 23 från början, Lars-Gunnar har rensat, lyssnat och valt ut de han tycker är så bra att de får ligga kvar. Undertecknad ser en framtid med ett ökande bibliotek där vi kan frossa i folkmusik spelad på blockflöjt. Lars-Gunnar berättar att han kommer att fortsätta ladda upp musik. Vid inspelningarna har han använt altblockflöjter, en modern alt i F från Mollenhauer och en RA-flöjt i G av Ragnar Andersson (Ragnars egen uppfinning, en hybrid mellan barock- och renässansblockflöjt). Spelade på altblockflöjter klingar låtarna en kvart (F-alt) eller kvint (G-alt) högre än i fiolversion.

Lars-Gunnar har nyligen skaffat en Eagle, och han har planer på att använda den i några inspelningar.

Stort Tack Lars-Gunnar för att du ger oss möjligheten att lyssna in på folkmusiken du spelar.

_________________________________

Lars-Gunnars SoundCloud

Lars-Gunnar och Dans SoundCloud

Foto 1: Bild från dansspelning på Landskappleiken i Røros sommaren 2017.

Foto 2: Bild från konsert på Ransätersstämman 2019, duospel med Dan Olsson.

Team Recorder - This is the EAGLE recorder

Text: Alexandra Larsson

Kommentera →

Terminstarten närmar sig!

15 Aug 2021

Det blev ett litet semesterupphåll och skönt var väll det. Jag hoppas att alla haft en riktigt bra sommar. Själv spenderade jag en helg hos min bästa vän i Skåne på Sonatvägen, hur passande är inte det? När vi skulle packa in oss i bilen för vår roadtrip i södra Sverige så bestämde jag mig för att lämna flöjterna hemma. Ja de är med mig varje gång vi åker till stugan så nu fick de bli hemma för en helpaus.

Jag hinner inte komma mer än 3 mil innan jag känner mig lite tom utan flöjterna. Kanske något av vad man kallar en extrem - men hade jag saknat en hund så hade det inte varit så konstigt. Gissa vad jag gjorde först av allt när jag kom hem? Toabesök (efter 8 timmar i bil) och sedan spelade jag igenom alla blockflöjter och spelpipor jag anväder.

Nu är vi igång igen! Vilken spännande hösttermin vi har framför oss, jag ska på spelhelg i Stockholm snart. Samtidigt så drar mitt år på Härnösands Folkhögskola, i samarbete med Folk Flute Academy, igång där jag ska läsa Folkflöjt på distans. Jag är taggad till tusen att båda min ensembler får ses igen och mina privata lektioner på Leksands Kulturskola. Jag har blivit tillfrågad att inspirera en årskurs 2 på en privat skola här i Dalarna med blockflöjts-besök. Kanske var det också så att jag och min spelvän hade en Flakmoppe-turné i tankarna i våras, vi får se om det blir pausat till nästa år eller om vi kan få till en speldag i byarna. WOW så roligt! Och då är det här inte ens mitt arbete utan bara mitt intresse… Taggad är bara förnamnet.

Jag funderade så mycket på den här längtan till flöjterna och musiken då jag var iväg på road trip. Faktum är att jag snittar in på mitt 29 år med blockflöjten här i höst. Vad är det som gjort att jag hållit i mitt intresse så länge? I perioder har det varit stendött såklart, men ändå, det var en självklarhet för mig att fortsätta spela redan i årskurs 3, genom hela grundskolan, flöjterna packades ner till gymnasiet och följde sedan med till lägenhet efter lägenhet, hus efter hus.

Trots att ingen kompis eller familjemedlem spelade, trots att mor och far tålmodigt lyssnade men sedan sa: ”Alex gå nu och spela på ditt rum i stället”. Trots att sambon säger ”men du…” med menande ögon och barnen ropar ”Mamma tyst!!” när jag skyndar in en andning mellan de höga F:en… ÄNDÅ så trugar jag på och vill ALLTID spela flöjt. Jag skulle genomföra en meditation en gång - i en timme - vår ledare satte igång musik som alltid, men den här gången var det en flöjt som spelade. Jag kunde inte koncentrera mig på att slappna av i meditationen - jag lyssnade på flöjten.

Det är något speciellt det där, det brinnande intresset. Flöjterna. Klicka in dig i Facebook-gruppen och berätta vad det är som gör att du spelar. Jag bara tok-älskar att spela, det har också blivit den tiden på dagen då jag bara är Alex. Inte mamma, sambo, chef, företagare eller arbetsgivare. Bara Alex.

Tack vare Blockflöjt Sverige och FB så är det så härligt att känna att man inte är själv med att vara en riktig Blockflöjts-toka. Och nu taggar vi igång en hösttermin full av inspiration!

Till alla föräldrar, sambos och barn till blockflöjts-tokiga där ute - PEPPA, NJUT och LYSSNA till vårat fantastiska instrument. En peppande omgivning sätter inga gränser för hur långt man nå.

TJO FLÖJT!

_________________________________

Länk till Facebook-gruppen Blockflöjt i Sverige (kräver en användare på FB)

Foto: Jens Sarlin. Undertecknad spelar en trudilutt på Flosjön.

Kommentera →

Mellan två konserter

25 Jul 2021

Ida Höög annonserade i vår Facebook-grupp om två olika konserter. Mellan de två konserterna passade jag på att skriva till Ida och idag får vi läsa om hur hon arbetat fram sitt konsertprogram och hur hon laddar om när hon är mellan två konserter.

Första timmen Ida övar jobbar hon med teknikövningar, rytmiseringsövningar och klang. Det är viktigt att hålla igång fingrarna och samtidigt arbeta med klang-, vibrato- och artikulation. Ida skriver att disciplinen kommer först, att arbeta igenom övningarna man behöver för tillfället. Sedan kommer inspirationen och arbetet med specifika stycken. Jag frågar Ida vad det bästa med blockflöjten är - det vill vi alltid lyfta - och hon svarar: Att det är så direkt, varje liten händelse i luftströmmen, artikulationen och fingerrörelserna hörs och man kan få fram så otroligt många mikronyanser av klangfärg etc, samt att man kan hitta en nästan oändlig mängd alternativa speltekniker.

Ida är van att sätta ihop konserter och planera föreställningar, genom hennes ensembler; Medeltidsensemblen Ambrosia, Duo SärARt och Trio Vilseensembler samt arbetet som solo-frilansmusiker har det blivit en del projekt. Hennes föreställningar har genom åren innehållit, förutom musik, flera olika konstinslag som dans och skådespeleri. Inspirationen till skapandet hittar Ida ofta ute i naturen under ensamma promenader, i litteratur eller genom att lyssna på eller spela med andra musiker.

Äntligen är musicerandet för publik igång igen och Ida har saknat att stå på scenen. Så här beskriver hon arbetet med det aktuella programmet: Jag utgår från stycken jag tycker om och som kompletterar varandra. Det nuvarande, som har titeln "En tystnad som väcker världen" efter en dikt av Ada Salas, har haft några olika skepnader men ett stycke som varit med hela tiden är Lux Aeterna av Markus Zahnhausen. Stycket utforskar mycket svaga nyanser genom olika speltekniker. Målet med programmet är just att få undersöka pauserna och de svagaste nyanserna tillsammans med publiken, att skärpa lyssnandet.

Men att bygga ett helt konsertprogram runt bara väldigt svaga nyanser blir väldigt krävande för publiken och ganska enformigt. Jag tänker mycket på att det ska finnas en variation både i klang, tempo, dynamik och stil/epok när jag bygger programmet. Som öppningsstycke vill jag t ex ha ett ganska snabbt och glatt stycke, alvaret och tystnaden får man närma sig successivt.

Det nuvarande programmet ser ut så här:

Telemann - Fantasia I (alt)
van Eyck - Pavane Lacryme (sopran, tidig barock)
Telemann - Fantasia II (tenor)

Bach - Adagio ur violinsonat I (alt)

Zahnhausen - Lux Aeterna (tenor)
Blondel de Nesle - S'amour dont suis esprit (sopran baserat på en 1300-talsflöjt fr Tartu, Estland)

Gautier de Coinci - Marions nous (samma som ovan, dessa stycken spelas direkt efter varandra)

Romitelli - Seascape (Paetzold kontrabasblockflöjt, förstärkt)

Carlsson - Och sedan vet jag intet mer (Eagle modern altblockflöjt)

Första föreställningen gick bra, en efterlängtad känsla att få spela för publik. Mellan konserterna jobbar Ida med att lyssna på inspelningar från framträdandet, hålla igång styckena dagligen och föreställa sig hela konserten i huvudet. Saker som kan filas på är övergångar, mellansnack och även detaljer i musiken. Resultatet får vi höra i Ledsjö kyrka, Västergötland, den 29 juli 20:00.

När nästa konsert är genomförd fortsätter Idas arbete med kommande projekt. Ida skriver: Jag håller på att arbeta fram en barnföreställning tillsammans med dansaren och bildkonstnären Emily Willman som jag hoppas få framföra under hösten och våren. Hösten 2022 blir det premiär på tre beställningsverk för Trio Vilse, en trio för blockflöjt, klarinett och gitarr fokuserad på nutida musik. Det är Mirjam Tally, Anna Eriksson och Daniel Hjorth som komponerar för oss.

Jag har också fått veta att Ida har ett projekt på gång som just nu är lite hemligt… en perfekt Cliff hanger då vi kan hoppas att vi får läsa mer om Ida längre fram. Hemligt projekt - med blockflöjt - oh så spännande!

____________________________________

Länkar för att se mer av Ida Höög:

Idas Facebook-sida

Idas Soundcloud

Konsert hos Samtida Musik tillsammans med pianisten Anna Christensson, bl a uruppförande av "Puppets" för bas- och kontrabasblockflöjt, elektronik och preparerad flygel.

Konsert med Medeltidsensemblen Ambrosia.

Foto 2: Désirée Burenstrand Schyman

Text: Alexandra Larsson

Kommentera →

Studier och forskning parallellt

18 Jul 2021

Så här mitt i sommaren ska vi ändå börja ladda upp för vad som komma skall. Jonathan Anstett är musikern som till hösten studerar dubbla program, genom masterprogrammet på Konstfack ska han undersöka vad folkmusiken och folkkonsten är här och nu. Idag lär vi känna Jonathan.

Jonathan, som kommer ifrån tvärflöjten, flyttade i starten av 2020 till Östersund. Strax utanför staden bor pipmakaren Gunnar Stenmark och när tillfälle gavs så passade Jonathan på att testa en Härjedalspipa. Jonathan spelade och fastnade direkt! När jag frågar Jonathan om vem han är svarar han så här: Jag känner mig som en musiker på äventyr. Man kan säga att jag arbetar i gränslandet mellan musik, konst och teater. I mitt konstnärskap så tacklar jag hur man kan spela musik på ett interaktivt sätt för en publik. Vad är egentligen en konsert och hur kan man forma ett rum så att det blir en hel upplevelse där publikmötet står i fokus. Detta kan ske i alla möjliga olika former. Jag arbetar dock främst musikaliska installationer där man som publik får vandra in i en fullständig upplevelse. Jag brukar säga att jag vill bjuda in publiken till ett fält där alla får vandra fritt - fri att göra lite som man önskar inom fältets ramar. 

Jonathan kommer till hösten studera dubbelt vid Kungliga Musikhögskolan’s (KMH) kandidatprogram i Folkmusik och Konstfack’s masterprogram i Konst. När man som akademiker ska förklara sitt arbete eller om man som icke-akademiker ska förstå vad det är som görs så finns det en del utmaningar… Någon som lyckas bra med förklaringen det är Jonathan, så här skriver han i vår mejlintervju: Jag sökte med en frågeställning om vad folkmusiken och folkkonsten är här och nu. Vad betyder den för oss och vår befolkning i Sverige? Vad är Svenskt? Vad är inte Svenskt? Har det någon betydelse i vår samtid? Hur kopplar vi det till vår kulturella identitet och uppfattning och vilka vi är? Det är mycket fokus på att tex studera traditionellt material och analysera detaljer i tex tyg eller ornament i musik. Det är bra och viktigt att lära sig. Men sen? Vad finns då? Vad betyder tradition här och nu - vad betyder den för dig, för mig och för oss alla som kollektiv?

Jag kommer ha min utgångspunkt i folkmusiken och spelpipan så utöver alla frågeställningar ovanför så vill jag även genom detta projekt ge pipan ett seröst akademiskt kontext! Jag hoppas fler vill lära sig spela pipa efter att ha sett det som kommer ske under projektets gång.

Jonathan kommer att lägga två år på det här projektet och jag är glad att meddela att vi ska få följa med! Genom dialoger på de två lärosätena där Jonathan studerar, genom möten och samtal, genom föreställningar och installationer kommer han att forma sitt arbete, med uppdateringar här på Blockflöjt Sverige. Målet är att skapa tankar, rikta ljuset mot eventuell problematik inom folkmusiken och skapa en främjande debatt.

_________________________________________

Foto 2: Göran Månsson och Jonathan Anstett

Kommentera →

Packa för spelning

11 Jul 2021

Det var nära, riktigt nära att jag äntligen skulle få packa spelväskan igen! Tyvärr var många i enseblem bortresta i helgen så spelningen blev tillslut ändå inte av... Men så nära det var och så peppad jag blir att snart få komma iväg och spela igen! Det medförde ändå att jag tidigare i veckan rotade fram mitt gamla alt-fodral för att kika om allt som behövs för en spelning låg kvar där i.

Jag fick samla ihop några saker som spridit ut sig under året utan spelning... Men nu är det återställt och redo att åka med i flöjtväskan så fort vi får till en träff då hela ensemblen kan. Här listan på det jag har med mig i mitt lilla, gamla, altflöjt-fodral. Bra att ha saker på en spelning:

I fodralet:
* Handsprit - känns numera att det inte behövs förklaras... Har en liten miniflaska som får plats i altfodralet.
* Tejp - ibland behöver man tejpa ihop och om lite notblad.
* Korkfetter - hade faktiskt 2 små burkar från flöjter. Ofta är det slut.
* Försvarets hudsalva - att smörja korken på flöjterna med (när de små är slut). Eller som läppsyl om det behövs.
* Torkpinnar med linne-fodral över - för att torka ur flöjterna efter spelning. (Har även sytt en stor till basen men den är i bas-fodralet)
* Pennor - både blyerts och bläck för att skriva på noterna.
* Hårsnodd - jag blir tokig på håret ibland =)
* Tampong - man hittar alltid tamponger i mina väskor... bra att ha =).

Utanför fodralet packar jag också:
* Mellis typ en frukt
* Vattenflaska
* iPad - för att spela in ljud, film eller fota noter. Jag använder vanliga apparna som finns i plattan.
* Flöjter
* Notpärm

Kan också vara tips att ta med:
* Grepptabell (Jag har även tejpat fast en på mitt övningsnotställ hemma)


Som vi längtar och ser de här små stegen tillbaka som så fantastiska!

Packar du med något mer eller annat? Har jag missat något viktigt? Skriv i kommentarerana i vår Facebookgrupp Blockflöjt i Sverige.

Kommentera →

Musika Akustica - hur gick det?

4 Jul 2021

I februari fick vi läsa om Lovisa Friman och hennes blockflöjtsspelande. Då fick vi också äran att önska henne lycka till inför den kommande tävlingen Musica Akustica, en tävling för musicerande ungdomar runt om i Dalarna. Nu är ju frågan… hur gick det!?

Musica Akustica är en tävling som arrangeras av ´Musik i Dalarna´ . Tävla får ungdomar i åldern 13 till 16 år, musikern får tävla med ett instrument och bidraget får vara högst 10 minuter långt. I år gick dessutom tävlingen digitalt så deltagarna skickade in sina bidrag via inspelning…

Så här berättar Lovisa: ”Jag spelade ett stycke barock - concerto nr 2 av John Baston. Innan jag spelade upp så hade jag och Marit arbetat med detta stycket tillsammans väldigt mycket, så att, när jag väl spelade upp, skulle känna mig förberedd, vilket jag också gjorde. Stycket känns nu helt naturligt och familjärt att spela.” Komponerade till tävlingsbidraget gjorde organist Fumiko Okino.

Inte ska vi dra ut på spänningen mer… Lovisa vann! Hur fick du veta att du vunnit? ”Ca tre på en eftermiddag, då jag fortfarande var i skolan, fick jag ett mail från Musica akustica med beskedet - och ett meddelande från Marit, såklart. Hon var väldigt stolt över mig, och jag kände mig även väldigt chockad över att ha vunnit. Efteråt så firade jag med min familj genom att äta tårta :)”

Första priset är att få spela sitt stycke med Dalasinfoniettan. På ett coronasäkert sätt så fick de två vinnarna öva med orkestern vid olika tillfällen för att sedan på inspelningsdagen spela in och spela upp tillsammans med en intervju. Lovisa berättar: Att spela med orkestern var...helt magiskt. Det är en helt annan sak att spela ensam i sitt rum, att spela med orkestern gav en helt ny mening till det som man spelade. Stycket kändes komplett, på ett sätt. Vi spelade till och med en harpa, vilket var helt otroligt, och helt overkligt. Man blev del av musiken.

Den första gången jag spelade med orkestern var dagen innan vi skulle spela in det för konserten, och det var ett genrep. Det gav mig tid att vänja mig vid känslan att spela där och spela med dem. Framför mig jobbade flera män med produktionen och inspelningen, vilket gav mig friheten att ta om och spela igen när jag kände för det, vilket definitivt hjälpte. På uppspelningsdagen behövde jag ta om flera gånger för att jag helt enkelt inte blev nöjd. Det var lite tröttsamt, men det var värt det i slutändan, då jag fick höra resultatet.

På den andra dagen, då vi spelade in på riktigt, så fick jag även träffa den andra finalisten av Musica Akustica, en violinist vid namn Karolina. Hon var väldigt skicklig på att spela, och var rätt så trevlig, även fast vi inte pratade väldigt mycket med varandra. Under intervjun vi gjorde efter att vi hade spelat upp allt så fick jag dock lära känna henne lite bättre, och det var intressant att höra vad hon hade säga om musik. Hon hade haft genrep en annan gång, då vi inte hade genrep samma dag med hade uppspelning samma dag. Uppspelningen bestod även av andra stycken som Dalasinfoniettan spelade själva, och vi fick även höra när de spelade in de styckena som om vi var på konsert, vilket var helt otroligt. Jag satt och log under hela tiden de spelade. 

STORT GRATTIS LOVISA!

Här kan du se och lyssna på Lovisas final-framträdande.
Scrolla ner till rubriken Musica Akustica
Filmen börjar med intervjun och vid 18.52 får ni se Lovisas bidrag.

Kommentera →

Folkmusik-sound på blockflöjt

27 Jun 2021

Midsommarhelg och folkmusiken flödar i hus och hem. Blockflöjten är i första hand kopplad till instrumentets tidsenliga barock- och renässansmusik. Men den nya tiden går framåt och idag kan vi såklart spela alla möjliga genrer på blockflöjterna, det finns inga ”Do´s and Don´ts”. Idag kommer det tips på hur du får till ett folkmusik-sound med blockflöjten.

FOTEN
Foten!? Ja vi börjar här, i foten, det gäller att hitta folkmusikens beat och puls. Går låten i två-, tre-, eller fyrtakt? Är det ett ”rakt” beat eller ligger det olika mycket tyngd i varje slag? Till exempel så går våra Polskor i 3-takt, men det finns olika varianter med tyngden på slaget på olika platser. Schottis och Hambo i 4-takt och en Halling, Polka, Polkett och Marsch går i tvåtakt.

Tips 1 - lyssna på låten på Spotify eller Youtube, mycket finns inspelat i något form. Känn in beatet och sätt över det i din egen fot.

Tips 2 - har du dansat till folkmusik? Känn in dansen och dansstegen - eller YouTube:a även detta så du ser hur danser ser ut.

LUFTEN
Man kan få till svänget med luften och andas med ”sväng” i blåset. Här kan man även få till lite coola effekter med flöjten.

TUNGAN
Testa dig fram hur du vill arbeta med tungstöten i flöjten. Ibland kanske det passar att ta bort tungstöten helt och bara blåsa. Jag har vid ett tillfälle fått höra att min tungstöt lät likt fjolernas lilla ”för-ljud” som blir då de sätter stråken mot fiolen, även om jag tror att det var en omedveten slarvig tunga så blev det en bra effekt.

Tips 3 - experimentera med tungstöt och luft för att artikulera på olika sätt.

FINGRAR och utsmyckning
I folkmusiken förekommer både förslag (korta toner före huvudtonen), drillar och andra utsmyckningar. Tittar man på ett notblad kan förslagen till och med vara angivna. Sarah Jeffery sa en sådan bra mening i en av hennes videos som jag minns - ingen låtskrivare eller kompositör kommer slå dig på fingrarna för att du smyckar och gör stycket till ditt eget. Ett enkelt sätt att smycka stycken folkligt kan vara att lyfta ett finger snabbt - egentligen vilket som helst på flöjten - för att få en effekt.

Tips 4 - Härma för att komma igång! Börja sedan med att smycka på de platser du tycker att det passar.

Tips 5 - Spela dina favoriter! De folkmusiklåtar du känner igen sätter sig snabbare och lättare i fingrar och känsla. När du kan spela låten utantill blir det lättare att jobba med sväng och sound.

Lycka till och trevlig fortsatt midsommar!

Några Midsommarfavoriter att spela:

Östbjörkavisan (melodi från Östbjörka)

Gärdebylåten (Hjort Anders Olsson)
Gånglåt från Mockfjärd (trad.)
Gånglåt från Äppelbo (trad.)

Visa vid midsommartid (Håkan Norlén & Rune Lindström)

Kommentera →

Hur mycket blockflöjt kan man studera?

20 Jun 2021

Hon är studierektorn som ger hela sin tid och själ åt blockflöjten. Som Adjunkt på Kungliga Musikhögskolan (KMH) i Stockholm, frilansande musiker och trogen medlem i Drottningholms Barockensemble (DBE). Idag får vi möta blockflöjts-gurun Björg Ollén.

I hela 35 år har Björg varit ett troget namn i DBE, här spelar hon både blockflöjt och traversflöjt. Ensemblen, som har fått pausat sin verksamhet under pandemin, ser fram emot att få spela på konserter igen. Under hösten planeras 50-års jubileum med flera konserter i Riddarhuset och sedan ska arbetet som tar ensemblen både nationellt och internationellt fortsätta. Björg berättar i vår mejlkonversation att hon trivs med att ha fullt upp och varierande arbetsuppgifter. Jag blir såklart nyfiken på hur en arbetsdag för en blockflöjtist/adjunkt/musiker/lärare/studierektor ser ut. Björg berättar: Om det inte är pandemi så startar jag de flesta dagar med att åka till Musikhögskolan på Valhallavägen, mitt i Stockholm. Vi har sedan 5 år ett fantastiskt fint campus med otroligt vackra lokaler så det är en väldigt inspirerande arbetsmiljö. Dagarna är fulla av undervisning, möten och administrativa uppgifter. Ibland är det konserter eller andra evenemang på kvällarna och då blir jag kvar sent. Men oftast rundar jag av framåt 17-tiden. Min undervisning är väldigt varierad, det kan vara seminarier i blockflöjtsmetodik, lektioner i traversflöjt, eller medeltidsmusik tillsammans med en hel klass studenter där vi spelar och dansar.  Som studierektor har jag mycket direktkontakt och möten med studenter och lärare. Jag har möjlighet att påverka utbildningarnas utformning i hög grad vilket jag gärna gör. Jag har ett stort engagemang för hela KMH och alltid med studenterna i fokus.

Björg började spela blockflöjt redan som 5-åring då hon fick privatlektioner av Johannes Brinkmann. Under tiden Björg spelade passade hennes föräldrar på att ta en fika på det legendariska konditoriet OGO. Därefter fick Björg sitta på golvet och rita undertiden föräldrarna spela sin lektion. De timmeslånga lektionerna och ensemblespel var starten för Björgs karriär. Men hur mycket Blockflöjt kan man studera i Sverige egentligen? Björg förklarar:Förutom musik- och kulturskolorna så finns de estetiska programmen på gymnasiet där det på flera håll finns jättebra blockflöjtsundervisning. På Södra Latins gymnasium (där jag undervisar i blockflöjt sedan 1985) har vi Riksintag vilket betyder att man kan söka dit från hela landet. Efter gymnasiet finns det möjlighet att gå på de folkhögskolor som har blockflöjtsundervisning. Därefter är det förstås de konstnärliga kandidat- och masterutbildningarna på Musikhögskolorna i Sverige. På KMH undervisar Dan Laurin i blockflöjt på kandidatutbildningen (3 år) och på masterutbildningen (2 år). Det går också att gå lärarprogrammet med blockflöjt som huvudinstrument, ämneslärarutbildningen är 5 år. Vill man söka sig utomlands kan man ansöka om utbytesår och studera vid en annan högskola i Europa. Men 5 års högskolestudier är alltså mycket vanligt för en musikerutbildning i Sverige.

Wow, det går att göra så mycket tillsammans med blockflöjten. Jag blir direkt inspirerad av Björgs engagemang och arbete. Jag kände direkt att jag vill utomlands och spela! Men visst är det så att musikerutbildning ofta kräver antagningsprov? Här kommer Björgs tips om du ska ladda inför ett intagningsprov eller audition:

-Var ute i god tid och ta reda på all information om provet noggrant i förväg.

-Se till att få bra vägledning av en erfaren lärare.

-Genomför provsituationen ”på låtsas” flera gånger innan.

-Välj repertoar du verkligen bemästrar och kan göra rättvisa (inte för avancerad om du inte har kapaciteten än)

-Deppa inte om det inte går vägen första gången. Det är bara att söka igen!

Om man bara är en glad hobby-spelare så hälsar Björg att det också går att ta nästa steg i utvecklingen. Ett tips hon skickar med är att hitta spelkompisar och spela i ensemble. Sommarkurser i Sverige och utomlands är också lärorikt och vill man ha lektioner så tipsar Björg om att kika på KMHs hemsida, de söker alltid övningselever till varje termin.

____________________________________

Länkar för att se mer av Björg Ollén:

Bli övningselev här.

____________________________________

Översikt Blockflöjtsstudier:

Musik- och kulturskolan i din kommun - Blockflöjt från ca 8 år.
Musikklass i grundskola - Årskurs F-9 
Finns både på kommunala och fristående grundskolor.
tex:
Lilla Akademin, Stockholm

Estetiska programmet på Gymansiet
Finns både på kommunala och fristående gymansieskolor.
tex:
Södra Latin, Stockholm
Musikkonservatoriet, Falun
Rytmus, flera orter
Lilla Akademin, Stockholm

Folkmusikhögskolor 

Musikhögskola
Kandiat- och master-utbildningar
Lärarutbildningar

____________________________________

Privata aktörer och kurser finns också. 
Här är vår artikel om att åka på kurs där du hittar fristående blockflöjtskurser.

Kommentera →

Intervjuad av musikmagasinet

13 Jun 2021

Katarina Widell vill arbeta för att tvätta bort alla fördomar som fortfarande finns om blockflöjten i Sverige. Hon vill också tvätta bort idén om att symfoniorkestrar ska vara det stora flaggskeppet. Här har vi fyrbarnsmamma som övar vid spisen då barnen äter middag. Idag möter vi Katarina Widell.

Katarina började sin blockflöjtskarriär som 6-åring på Västerås Kulturskola. Sporren att få spela tillsammans med äldre tjejer och för en inspirerade blockflöjtslärare gav resultatet att Katarina fastnade direkt. Studierna och arbete tog Katarina till Stockholm men idag har hon landat med sin familj i Värmländska Kil. Katarina har ett långt CV med hela världen som arbetsplats. Jag frågar Katarina vad som är det bästa med jobbet: Det bästa är att kunna överraska och få spela musik jag tycker om. Tack vare blockflöjten har jag fått turnéra över hela världen och träffat fantastiska människor. Inspirationen kommer oftast ur glädjen av att få spela tillsammans med andra människor. Övning är inte alltid rolig, men jag fokuserar oftast på att jag i slutändan får glädja andra människor med musik och artisteri. Nästan alla mina gigs har nu ställts in på grund av olika Covid-restriktioner i Sverige, Norge och Danmark. Jag har istället gjort en del digitala projekt med appen Acapella från Mixcord. Projekt på gång: Konserter i Växjö, Solna, Skara/Falkenberg, Drammen och Nora. Allt tillsammans med min kvartett, Woodpeckers blockflöjtskvartett. 

Med hela världen som arbetsplats så tar Katarinas bästa blockflöjtsminne oss till London, England: En fantastisk upplevelse jag hade för några år sedan var när jag spelade på Proms i Royal Albert Hall (bild nedan). Tillsammans med Svenska kammarorkestern och solisterna Pekka Kuusisto och Per Gross spelade jag Brandenburgkonsert nr 4 av Bach. En lika fin upplevelse var när jag fick ett röstmeddelande av en före detta elev som berättade hur min undervisning i scenisk beredskap format och inspirerat dennes musikaliska bana. Otrolig varm känsla att höra sådant. Det gör det värt varenda sekund jag spenderat i övningsrummet.

Hur laddar man upp för Royal Albert Hall!? Katarina beskriver sin övningsrutin så här: Jag börjar alltid med skalor, kromatiskt i trioler. Legato först, enkeltunga, dubbeltunga osv. Därefter kör jag lite drillövningar för att få igång fingrarna. Har jag en konsert och det börjar närma sig konsertdatum spelar jag igenom hela konsertprogrammet som om det vore konsert på riktigt. Vad som än händer, som ett genrep. Därefter går jag in och detaljövar. Men oftast blir det övning vid spisen samtidigt som barnen äter middag.

Till hösten väntar skivinspelning tillsammans med blockflöjtskvartetten Woodpeckers. Men redan nästa helg får vi lyssna till kvartetten. Sveriges Radio har nämligen gjort en intervju för Musikmagasinet tillsammans med Katarina, Woodpeckers och Katarinas två elever. Den som väntar på något gott..!

____________________________________

Länkar för att se mer av Katarina Widell:

Kommande - Musikmagasinet 19 juni 18.03

programmet publiceras även i Tollas musikaliska 22 juni 16.01

Katarina Widell - hemsida

Porträttbild Katarina

Foto: Carl Bruce

Svartvit Katarina backstage Royal Albert Hall

Foto: Nikolaj Lund

Woodpeckers blockflöjtskvartett

Foto: Reinhard Wilting

Text: Alexandra Larsson

Kommentera →

Åk på kurs!

6 Jun 2021

Blockflöjtskurs. Blockflöjtsdag. Blockflöjtsträff. Ensemble, solospel och gehör. Visst låter det roligt!? Men hur ska man våga sig iväg? Hur ska man ta steget att åka på kurs?

Klart du vågar - det är så värt det.

Jag minns bitar från min första Blockflöjts-kurs, den var på Kultur- och Sammilsdalskolan i Leksand och ledare var trion Frispel; Göran Månsson, Claudia Müller, Agneta Hellström plus Marit Nordin och jag minns att jag kämpade. Det var gehörspel, det var utmanande och fantastiskt roligt. Det var även lite ensemblespel med noter vilket var betydligt mer avslappnande. Jag har försökt att komma på när det här var… Jag har hittat närvarolistan och schemat (bilden nedan) - men det står inget datum på pappret! Jag tror, efter lite fundering, att det kan ha varit 2002? Jag hade gått ett år på gymnasiet utan lektioner under skolåret men hoppade mer än gärna på ett läger hemma med min gamla ensemble (tryggheten) samt blockflöjtister från hela Sverige. Det jag vill komma fram till är att jag minns det än idag!

Varje kurs eller tillfälle beskriver innehållet och för vem det passar. Det som är klurigast och mest nervöst, tycker jag, är det här med nivå. Är man nybörjare, medel eller avancerad? Jag tycker det är svårt att placera mig själv i någon av de grupperna. Som vuxen vågade jag mig tillslut iväg på en Blockflöjtsfrossa i Stockholm med vetskapen om att jag skulle springa in i några från en av mina ensembler. Här fanns det grupper för olika nivåer och jag gick in med tanken att det löser sig. Jag får väll lyssna om jag inte hänger med i spelandet.

Jag hittade sedan en speldag ovanför Rättvik där Kristine West utbildade folkmusik. Det var så nervöst att åka dit, jag hade dessutom missat första dagen eftersom jag jobbade… Men så värt det. Jag fick blodad tand och kände efter det att jag vågade mig iväg till Härnösand och en blockflöjtskurs för Göran Månsson, Kim Persson och Kristine.

Jag är en blyg person i nya sammanhang. Jag gick in i det stora rummet och såg alla stolar i en cirkel. Jag valde en plats ”i hörnet” och plockade pirrigt upp mina flöjter. Vi hade fått låtar att öva på innan och snart drog vi igång. Jag hängde inte med på en enda ton! Och jisses vad högt just min flöjt lät! Men vet ni? Det löste sig ändå. Jag tutade lite här och där, försökte hitta greppen då och då och tillslut så fick jag till en takt eller två. Huvudsaken var att det var så roligt! Jag sov mycket gott om nätterna efter all koncentration och med mig hem efter fyra dagar fick jag ett gäng nya låtar i min repertoar men framför allt ett ökat självförtroende. Sedan dess längtar jag hela tiden till nästa kurs/tillfälle.

Här kommer mina tips till dig som funderar på att åka på en blockflöjtskurs/event:

* Du vågar!
De som är på plats kommer att hjälpa dig och tycka om dig (ja, sånt kan jag oroa mig för).

* Hitta sällskap!
Åk med någon som redan varit där eller som är lika ny. Nätverka och hitta en reskompis i FB-gruppen Blockflöjt i Sverige.

* Nivå?
Kontakta arrangören och/eller ledarna innan kursen för att höra dig för om du blir osäker.
Men egentligen spelar det nog inte så stor roll, du kan alltid lyssna om något blir för klurigt att spela.

* Släpp loss.
Våga börja spela och låta. Tillslut hittar tonerna rätt.

* Våga be om hjälp.
Säg till ledarna/ledaren om du behöver hjälp.

* Spela in/filma låtar och spara noter.
Jag har flera låtar som jag lärt mig hemma i lugn och ro efter kurserna.

* Gör en Kurs-Facebookgrupp
Där alla deltagare kan lägga in filmer/inspelningar och hjälpa varandra efteråt.

Kanske ett tips till de som varit på ett gäng kurser eller ledarna =)

* Kurser för barn- och ungdom?
Jag drömmer såklart om att de ska synas i kalendariet på Blockflöjt Sverige - fråga din blockflöjtslärare vilka kurser som finns. (Red anm. även nya portalen blockflöjt.se har en kalender)

* Vart hittar man kurser som vuxen?
Det hoppas jag att Blockflöjt Sveriges kalendarium ska hjälpa dig med när kurserna drar igång efter pandemin.

* Utmana dig!
Läs informationen och ta reda på vad kursen innehåller, våga utmana dig, tex genom att åka på en kurs som bara går på gehör, en ny genre eller på en ny plats.

* Spar pengar.
Lägg undan pengar, när du kan, för att ha råd att åka på så många kurser som möjligt. =) Förutom kursavgiften så tillkommer även mat, logi och resor såklart. Åk tillsammans för att minska kostnaden.

* Tid.
Som företagare, mamma och sambo är tiden klurig, man får klämma in det i schemat… Jag gör allt för att klämma in det i schemat. Som tur är finns det event i olika många dagar - och vem vet? Kanske snart digitalt.

* Privatlektion.
Flera blockflöjtslärare har gått digitalt under pandemin. Skaffa dig en första kontakt med en kursledare genom en privatlektion.

Min nästa utmaning, som jag skapade innan pandemin, är att våga mig iväg på en spelmansstämma. Bara tanken gör mig jättenervös och jag tänker lösa det med att hålla någon i handen. Någon som kan dra mig dit och guida mig där. Tillsammans är det inte lika nervöst. Häng med du också!

<3 Längtar tills vi ses på kurs. <3

Hitta kurser i kalendern - klickbar

Om vi missat att annonsera någon kurs hittar du olika Kursarrangörer här:
- Är du kursarrangör? Meddela oss för att bli med på listan! -

Folk Flute Academy
(Blockflöjt och Pipor, Folkmusik)

Glimåkra Blockflöjtsdagar
(Ensemble och solo)

Musikvecka på Bäckedal
(Ensemble, not-krav)

Studieförbundet Bilda
(Musik, folkmusik mm)

Kommentera →

Den breda repertoaren inspirerar

30 May 2021

- Hej Blockwork! Vilka är ni?

Gruppen startade som en trio runt 2014 och har efterhand utökats för att idag bestå av sju medlemmar: Carina Norlander (ledare), Josefin Strahl, Andreas Glatz, Corinne Brakeboer, Elna Lampei, Johanna Sunnå och Oline Sörensen. Carina arbetar sedan 2014 som kantor i Södra Sandby kyrka och Blockwork har kommit att knytas till denna församling. Elna förklarar: ”Jag tänker att man kan jämföra organisationen med kyrkan som hur en kyrkokör fungerar. Carina är kyrkomusiker och vi övar med henne på liknande sätt som en kör. Vi spelar (när det inte är corona) i kyrkan i samband med gudstjänster eller konserter i kyrkans lokaler. Någon gång ibland har vi spelat i någon annan församling.”

- Spelar ni bara blockflöjter eller lägger ni till andra instrument? 

Carina: ”Vi kan själva bidra med sång, cembalo, harpa, rebec…”

Vi kan även lägga till cello, krummhorn, rauschpfeiffe, och sen är Corinne, som är utbildad hornist, en ivrig sinkaspelare. Andreas: ”Minnesvärt är de lysande ögonen som Corinne fick när hon fick höra talas om att det fanns något som heter Sinka.” Vi har alltså rika möjligheter att variera instrument om vi skulle vilja.

- Vad är er största stryka som grupp?

Det är nog just bl.a. det att vi kan byta stämmor med varandra. Spelar jag basflöjt i något stycke kan jag lika gärna få spela sopranstämma i nästa. Man kan ganska lätt ”möblera om” ifall man t.ex inte är fulltaliga vid någon repetition, eller om man vill pröva någon idé. Carina är vår musikaliska ledare, i övrigt har vi tämligen flytande roller.

- Vad spelar ni för musik? 
Tyngdpunkten ligger på barock-, renässans- och medeltida musik. Psalmer också. Men även kan mer modern musik smyga sig in. Vi har spelat ett "cafèprogram" med musik ur West Side story. Men även nykomponerad musik.

- Hur bestämmer ni vad ni ska spela?
Ofta är det Carina eller någon annan som kommer med förslag. Men även kyrkoåret sätter ju an vilken typ av musik man spelar. Ska Blockwork medverka i en gudstjänst vid Allhelgona till exempel så påverkar det ju vilken repertoar man väljer. Vi har en bred repertoar att ösa ur, den ger inspiration.

- Denna tråkiga tid... hur jobbar ni med spelandet under pandemin? 
Vi försökte repetera så länge det gick med avstånd. Men nu ligger grupprepetitionerna nere. Däremot har vi ” privatlektioner ” med Carina i kyrkan, en och en. Det betyder mycket för att hålla igång spelandet. Men så fort vi är vaccinerade så sätter vi igång igen!

- Får vi ser er på scenen snart? (Även digitalt såklart) 

Håll utkik på Blockworks och Södra Sandby församlings facebooksidor!

- Vad är era framtidsplaner?

Carina: ”Spela i kyrkan igen. Lite medeltidsmusik när så önskas. Lite Actus Tragicus av Bach är aldrig fel.Kanske få spela konsert i  någon annan kyrka!” Kanske blir en inplanerad men inställd Vikingamässa av? 

____________________________________

Länkar för att se mer av Blockwork:

Blockworks Facebook

Söda Sandby Församling Facebook.

Foto: Blockwork
Text: Oline Sörensen, Blockwork och Alexandra Larsson

Kommentera →

Sopranino till subkontrabas i vackra klanger

23 May 2021

- Hej Kulturskolans avancerade ensemble KAP, vilka är ni?
Vi är tre tjejer och två killar från 14 -16 år i denna grupp och vi träffas med vår lärare Claudia Müller varje tisdag och repar. Emelie, Erica, Hedvig, Theodor och Rad heter vi. Alla vi har enskilda lektioner så det är roligt att få träffa sina vänner och spela ensemblerepertoar tillsammans. Vi använder den största Subkontrabasen till Sopraninon i gruppen. Innan Coronan så hade vi många uppspel och konserter tillsammans så vi hoppas att det kommer bli så snart igen. Konserter är ju det roligaste.

- Vad är det bästa med blockflöjten?

Vackert ljud, varierande klanger eftersom det finns så många storlekar. I vår ensemble får alla spela alla stämmor och instrument. Vi byter hela tiden men tex har en lite längre fingrar och då blir det lättast han han tar de största flöjterna.

- Spelar ni bara på blockflöjter eller lägger ni till andra instrument?

I vår grupp spelar vi bara blockflöjter men vi brukar samarbeta med andra instrument. Tex innan så spelade vi Game of Thrones musiken med en massa slagverkare. Det var kul. Vi har också spelat i en opera av Benjamin Britten i Berrwaldhallen. Då var det en hel orkester och vi.

Vi har spelat tillsammans i ca tre år och det är roligt att utvecklas tillsammans. Vi spelar idag alla stilar på musik; Folkmusik, modern musik: Debussy, Benjamin Britten, renässansmusik och förstås barockmusik.

- Hur bestämmer ni vad ni ska spela?

Det gör vår lärare Claudia åt oss. Men vi hittar också noter på nätet som vi provar. Nu senast så fick en kille i gruppen höra ett häftigt stycke på soundcloud och han kontaktade kompositören som skickade noterna till oss. En kul låt som heter popcorn.

Denna tråkiga tid... hur jobbar ni med spelandet under pandemin?

Vi träffades var tredje vecka fysisk och vår lärare skickade noter som vi skulle öva på hemma. Men nu får vi spela varje vecka igen med avstånd förstås.

- Hur hittar ni inspiration?

Lyssnar på mycket musik på Spotify, men inte så mycket klassiskt då, det är kul att lyssna på blockflöjtsensemble. Våra lärare (vi har olika lärare i solospel) skickar länkar till oss att lyssna på också.

- Får vi ser er på scenen snart? (Även digitalt såklart) 

Vi har precis spelat in en 30 minuters konsert som ska komma ut på youtube snart. Det. Var kul att äntligen få öva till en konsert. Ha ett mål så man skärper sig mycket.

Framtidsplaner: 

Hoppas att vi får spela i Blå hallen och i kungsan som är en tradition. Vi vill spela massor med konserter och visa hur häftigt vårt instrument är.

____________________________________

Foto: Claudia Müller
Text: KAP & Alexandra Larsson

Kommentera →

Från väsiga skogsflöjter till outforskade tongångar

15 May 2021

- Hej Bazooka Sub Trio! Vilka är ni? 

Bazooka Sub Trio består av tre etablerade flöjtister från folk- och kammarmusikscenen som möts i en värld av väsiga skogsflöjter från äldre tiders musiktradition, blandat med nya och ännu outforskade tongångar. Musiken framförs på folkliga pipor och obskyra basblockflöjter - en bred repertoar av folkmusik i egna arrangemang, nyskriven såväl som traditionell.

Göran Månsson är en legend på folkmusikhimlen och räknas som en av de mest spännande och dynamiska flöjtisterna på folkmusikscenen. Med flera prisade album och världsomfattande turnéverksamhet i många olika konstellationer.

Kristine West. Med rötter i de Hälsingska skogarna och folkmusiken som sin musikaliska bas, har Kristine tagit sig ut i den tidiga musiken, konstmusiken och världsmusiken för att där etablera sig som en av sin generations främsta instrumentalister. Klangen och tonen är central i hennes uttryck, något som format - och ständigt omformar - hennes musikaliska röst.

Kim Persson är den första på sitt instrument att ha en masterexamen i folkmusik och blockflöjt från Kungl. Musikhögskolan. Kim är aktiv i ett stort antal band och ensembler, med en genrebredd som omfattar flamenco, orientalisk musik, svensk spelmansmusik, vismusik, pop m.m. Kim har hyllats för sin soloföreställning “Mästaren & Kim”, där musikaliskt berättande står i fokus.

- Spelar ni fler intrument än blockflöjter? 

Vi har hitintills använt oss av blockflöjter och spelpipor. Men då vi i gruppen också trakterar traversflöjter, mandola och slagverk planerar vi utöka instrumentariet i framtiden.

- Är ni lika eller olika varandra?

Vi är både lika och olika. Vi är i grunden alla tre blockflöjtister som har vår musikaliska bas i den nordiska folkmusiken och europeisk tidig musik. Sedan har vi under våra karriärer haft lite olika inriktning. Göran har spelat mycket svensk folkmusik och medeltidsmusik, men även befunnit sig i popsvängen (med Sarek och Nordman). Kristine har gjort sig ett namn som en av de främsta blockflöjtssolister på den klassiska musikscenen. Kim har spelat mycket med musiker från andra musiktraditioner (så som spansk flamenco och orentalisk konst- och folkmusik), samt jobbat mycket med teater och dans.

Så det finns både ett djup och en bredd i trio, som berikar och gör helheten större än delarna.

- Vad är er största styrka som grupp?

Att det är högt i tak, alla idéer är välkomna. Det finns en lekfullhet och utforskande i vad musik och att stå på scen är och kan vara. 

Även fast det finns en stor seriositet i det vi gör, så finns det också ett visst mått av galenskap, som gör att vårt program blir något annat än konventionella konserter. 

- Vad spelar ni för musik? 

Vi spelar främst nordisk folkmusik, traditionella låtar och egenkomponerade, för det mesta i egna arrangemang. Det är väl en ganska vidgad syn på vad folkmusik är, som ibland tenderar att närma sig experimentell musik och klassisk musik.

Vi har teoretiskt sett spelat tillsammans sedan 2015 då både Kim och Kristine var elever till Göran på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Alla kommer med förslag och än så länge har det inte hänt att något förslag inte kommit med i programmet.

- Hur hittar ni inspiration?

Genom varandra och genom det faktum att vi vet att vi gör något som inte gjorts tidigare. Att spela blockflöjtstrio med den folkmusikaliska repertoaren och spelstilen i fokus. Samt att använda storytelling och teatrala inslag i programmet.

- Får vi ser er på scenen snart? (Även digitalt såklart)

Under året kommer vi spela i regi av Stockholms Länsmusik och Västmanlandsmusiken, så håll utkik där! 

Framtidsplaner: 

Att spela så mycket vi kan och fortsätta utforska gränserna för våra instrument och vår repertoar.

____________________________________

Länkar för att se mer av Bazooka Sub Trio:

Haveröpolska - Bazooka Sub Trio

Pippolisen - Bazooka Sub Trio

Bazooka Sub Trio hos Västmanlandsmusiken

Stockholms Länsmusik

Foto: Bazooka Sub Trio
Text: Kim Persson & Alexandra Larsson

Kommentera →

När int dôm spele då sjung dôm

8 May 2021

Egentligen måste vi börja med att beskriva Djura. En liten by söder om Leksand i Dalarna med strax under 400 bofasta. Kyrkan i byn står i centrum och här firades bland annat skolavslutningarna med pompa och ståt, då var den lilla kyrkan alltid överfull. Överfull är den även under vissa gudstjänster och vid musiktillställningar (se bild ovan). Nu är byskolan nedlagd och pandemin förbjuder större samlingar i kyrkan - men en blockflöjtsensemble på 8 (ÅTTA! red anm.) personer - det kan byn fortfarande stolt presentera. Även om vi nu åker in från andra byar runt om i Leksand (och grannkommuner) för att spela i församlingshemmet så är det i lilla Djura som Sacra Obstinata har sin hemmaarena och start-up. Och kyrkan - den tar upp blockflöjternas ljud på ett exemplariskt sätt.

- Hej Sacra Obstinata, vilka är ni?
Vi är ett gäng entusiaster på olika nivå som spelar tillsammans ungefär en gång i månaden (när vi inte har en pandemi). Gruppen består av (i bokstavsordning): Anders Liljas, Ann-Sofie Rönnegård, Eva Kristenson, Karin Byström, Lotta Eriksson, Mimmi Sparf, Sparf Alexandra Larsson, Ulf Skagerstam. Vi sträcker oss från 35-isch till glada pensionärer, och som ni ser på namnen så täcker vi även upp några släktband.

- Hur började ni spela tillsammans?
Det började för över tio år sedan med att jag (Eva), som Kantor i Djura kyrka, ville ha lite extra musik på gudstjänsten (när inte körerna deltog). Några av mina gamla blockflöjtselever från Djura skola ställde upp och så var det igång och utökades med fler medlemmar allt eftersom.

- Vad är er styrka som grupp?
Vi spelar på de flesta sorters blockflöjter och eftersom tre (TRE! red anm.) av oss är kantorer har vi tillgång till ackompanjemang på orgel och piano. Ibland har vi spelat en sonat för flöjt och orgel växelvis från läktaren och koret med två flöjtsolister och två organister. Rätt häftigt!! Alla är körsångare eller körledare så vi sjunger mycket, gärna 4-stämmig blandad kör. Så gissa om vi kan variera våra program… Det är nog vår främsta styrka. Liksom att alla övar hemma på egen hand så att det blir ensemblespel direkt. Mycket skratt blir det på övningarna, också bra.

- Vad spelar ni för musik?
Vi spelar och sjunger klassisk musik, folkmusik, kyrkomusik, egna arr. och lite "poppigare" musik när det passar. Vi framträder mest i kyrkliga sammanhang (då alla är kyrkligt engagerade på något vis) och på medeltidsmarknaden i Leksand men vi har också spelat Nationalsången på SM i kaninhoppning i Borlänge!!! Repertoaren bestäms av vilket framträdande vi har på g. En gång gjorde vi en notresa till Aulos i Stockholm där alla fick vara med och välja ut låtar. Annars är det jag (Eva) som ledare som inhandlar noter på nätet, efter eget initiativ och förslag från gruppen.

- Vad är era framtidsplaner?
Vi hoppas på att få komma igång och spela ordentligt tillsammans igen… snart… och återuppta vår repertoar och konserter vid olika gudstjänster. Vi brukar alltid spela på sommarens musikgudstjänster, både i Leksand och grannkommuner. Förhoppningsvis kanske vi kan få återses i sommar.

____________________________________

Länkar för att se mer av Sacra Obstinata:

Hornlåt från Ore, Djura Kyrka Feb-20 (Blockflöjter)

Mary's Question, Djura Kyrka Feb-20 (Blockflöjt, Piano och sång)



Foto 1: Gruppledare Evas konsert inför pensionen med Sacra Obstinata, kyrkokör, barn- och ungdomskörer.
Foto 2: Medeltidsmarknad

Rubriken; När int dôm spele då sjung dôm - såklart på byns mål. (När de inte spelar så sjunger de)

Text: Eva Kristensson & Alexandra Larsson

Kommentera →

24 år av inspiration

2 May 2021

- Hej Frispel! Vilka är ni?

Frispel är en grupp som spelat ihop sedan 1997 med samma originalmedlemmar: Agneta Hellström, Göran Månsson, Claudia Müller. Från och med detta året även vår nyaste medlem slagverkaren Jesper Lagström som spelat med oss till och från några år nu. Vi spelar medeltids och renässansmusik med inslag av svensk folkmusik. Arabiska rytmer toppat med en gnutta norrländskt snus!

- Berätta mer, hur hittade ni varandra och är ni lika eller olika?

När man har spelat ihop i så många år som vi gjort, vi lärde känna varandra på Kungliga musikhögskolan 1986, och dessutom turnerat ihop 24 år då lär man verkligen känna varandra. Vi har alla olika sound och spelstilar och detta berikar verkligen gruppen.

Göran som kommer från en folkmusik-bakgrund har en mera avslappnad spelstil med mycket improvisatoriska inslag och en folkmusik-tajming när han spelar.

Agneta och Claudia kommer ifrån den mera klassiska bakgrunden med en mer direkt spelstil. Claudia turnerade många år på 90 talet med popgruppen Nordman. Dessutom var hon den första blockflöjtist någonsin att gå Diplomutbildning på Musikhögskolan. En annan erfarenhet och ett annat sound som berikar gruppen.

Jesper är en klassiskt skolad slagverkare med ett specialintresse av handtrummor och arabiska trummor och han har turnerat mycket med clowner utan gränser runt om i krigshärjade länder.

Agneta är väl den lugna och eftertänksamma skulle jag vilja säga. Och det är väl tur det för Jesper, Göran och undertecknad (Claudia) är oerhört snabba och spontana och förvirrade ibland. Agneta har dessutom turnerat många år som teatermusiker och bär med sig en enorm erfarenhet av att stå på scen. Dessutom var det på en av Agnetas Riksteaterturnéer i Australien som hon kom i kontakt med Didgeridoon som gett Frispel dess speciella sound.

Tillsammans har vi en enorm styrka. Vi kan varandra utan och innan och om tex någon råkar spela ett fel eller komma av sig, vi spelar aldrig med noter, så på en sekund är någon annan medlem där och ”täcker upp” improviserar ihop oss igen. Vi bär varandra.

- Spelar ni bara blockflöjt?

Vi har nästan 40 olika instrument med på våra turnéer och konserter. Blockflöjter i alla storlekar och folkflöjter från Sverige och olika delar av världen. Didgeridoos och en armada av slagverk. Handtrummor, cajun, darbuka, ramtrummor, slagbordun. Jag tror att vår speciella kombo av gammal musik och svensk folkmusik har fått många utländska arrangörer intresserade av Frispel vilket lett till att vi fått turnera en hel del utomlands.

- Ni har genomfört en Japan-turné, hur hamnade ni där?

Att vi kom iväg till Japan på turné är helt och hållet Görans förtjänst. Han är stor i Japan med egen fanclub! Han har jobbat länge på att vi skulle dit med vår medeltids- och svenska folkmusik och i februari -20 kom vi oss så äntligen iväg. En oförglömlig resa. Underbara konserter och miljöer. Det höll på att bli en katastrof då våra resväskor med instrument och scenkläder inte kom med på planet till Japan men tack vare Görans kontakter så lyckades vi på några timmar låna ihop instrument så att vi kunde genomföra första konserten. Turnén kröntes av att Göran gifte sig med sin japanska flickvän i ett vackert tempel. På bröllopsfesten underhöll Görans alla japanska folkmusikelever och spelade svenska låtar på pipor och nyckelharpor. Underbart!

Tyvärr kom coronan i vägen och vi kunde ej genomföra hela turnén men om allt går bra är tanken att vi ska tillbaka 2022 och slutföra konserterna.

- Hur bestämmer ni vad gruppen ska spela?

Vi brukar ha brainstorming repetitioner när vi leker fram arr och nya låtar. Letar ständigt efter repertoar som kan ”Frispeliseras” med vårt specifika sound. Vi är likvärdiga i gruppen och allas åsikter värderas lika. Repertoar bestäms tillsammans inom gruppen. Och nu med Jesper som medlem blir vi ytterligare en dimension rikare med hans musikaliska erfarenhet.

Pandemin har ju verkligen satt sina spår för alla i musikbranschen och så även oss. Tyvärr har vi inte träffats så mycket då inte alla numer bor i Stockholm, men det har blivit några workshops och inspelade konserter. Alla undervisar dessutom på Musikhögskolan, Kulturskolan och Folkhögskolor så vi har ändå hållit oss sysselsatta. Flera konserter och turnéer har blivit framflyttade så förhoppningsvis blir de av senare  under året. Men visst saknar vi varandra och spelandet ihop. Vi facetajmar och pratar och försöker komma på nya spännande koncept inför nästa år.

Vi inspirerar varandra hela tiden. Jag kan fortfarande bli andlös när jag lyssnar på mina kollegor under rep eller konserter. Vilken ynnest att få musicera med så bra musiker. Hur vackert de spelar och musicerar. Det är aldrig tyst på våra repetitioner… idéer finns det gott om.

- Hur siktar ni framåt?

I sommar väntar några sommarkonserter i kyrkor och några till konserter som fortfarande är på planeringsstadiet då det i nuläget är mycket svårt att veta när samhället öppnar upp för konserter med publik igen. Vi vill inget hellre än att få spela tillsammans och snart, förhoppningsvis, kan Frispel få underhålla och möta vår publik igen. Under pandemin så har man verkligen förstått betydelsen av musik och kultur och avsaknaden av denna.

Blockflöjten är ett fantastiskt instrument!!!

____________________________________

Länkar för att se mer av Frispel:

Hemsida Frispel

Frispels Facbook

Como Poden - Youtube

Foto: Frispel
Text: Alexandra Larsson/Claudia Müller

Kommentera →

Hon får publiken att dansa

25 Apr 2021

Monika Roboz ber blockflöjtisterna i ensemblen att ta upp sina altflöjter, ställa sig stadigt med vikten bra fördelat över fötterna och med stabil hållning i överkroppen. Ofta startar det med F-dur skala och avslutas med någon riktig krånglig drill i pianogrepp. Med värme och finess guidar Monika sin ensemble genom uppvärmningen.

Musikkonservatoriet* i Falun är Monikas arbetsplats sedan en tid tillbaka, här undervisar hon idag i musikhistoria samtidigt som hon skriver kurslitteratur i ämnet. Detta sker i ett nära samarbete med AnnaKarin Hagegård som arbetat som ämneslärare före Monika. Men resan på konservatoriet börjar långt innan. När Monika kom till Falun 1988 fick hon ta över blockflöjtslärartjänsten på konservatoriet efter Gerd Holmgren. Tillsammans bildade de en ensemble, Monika berättar: Vi bildade då en ensemble tillsammans med Marit Nordin och två gemensamma elever och gav många konserter i Dalarna. Kvintetten blev en kvartett parallellt med att vi hade en ”elev-lärarensemble” tillsammans på konservatoriet i Falun. Som mest var vi 20 deltagare och hade flera konserter. Kvartetten blev en trio som blev en duo - som fortsatte med framför allt sommarkonserter runt om i Dalarna. Hela tiden ”roterade" våra yngre och äldre elever (från Falun, Borlänge, Leksand) med våra alltmer stadiga vuxna amatörer som glatt anslöt sig till vår ensemble. Idag är kärntruppen kvar, ca. 8 deltagare, men p.g.a. corona har vi inte kunnat spela på länge, tyvärr! 

Av egen erfarenhet vet undertecknad att ensemblen med de roterande äldre och yngre eleverna är en salig blandning av härliga människor. Jag frågar Monika hur hon får ihop en grupp med så olika individer. Några är unga studenter, några är hobby-spelare och en del sitter där med en lång och gedigen blockflöjtskarriär still going. Monika svarar, Tack vare engagerade kollegor har vi stöttat varandra och bara sett fördelar med att föra samman äldre och yngre blockflöjtister, just för att inspirera och få förebilder i musiken. Att flera vuxna amatörer anslutit sig och inte velat sluta har varit bonus! Jag har märkt att dynamiken som uppstår i en sådan åldersblandad grupp är fantastisk och helt unik. Det är musiken och kärleken till instrumentet som för alla samman - från 14 år upp till 80!

När gruppen spelat igenom renässans-stycket tittar Monika fundersamt sig omkring, och känner efter i kroppen. Har gruppen rätt tempo? Hon lägger ifrån sig flöjten och nynnar melodin samtidigt som hon dansar tidsenliga danssteg. Det är nämligen så att barock- och renässansmusik står på favoritlistan och när gruppen spelar upp stycket förgylls konserten med att Monika lär ut dansstegen till frivilliga i publiken.

Monika skriver: Jag har många fantastiska minnen, framför allt från när jag spelat tillsammans med andra i olika sammanhang, studietiden och kurser jag varit på och träffat andra blockflöjtister.  Engagemanget i Svenska Blockflöjtsförbundet (red anm. Monika hänvisar här till det tidigare förbundet) som var mycket aktivt under ganska många år, bidrog till att man lärde känna väldigt många (nästan alla!) som spelade blockflöjt. Men också alla elever jag träffat och den glädje jag känner när jag ser eller hör om hur bra det går för dem i sitt musicerande. Alla är så duktiga!

Bra förebilder för blockflöjten, konserter, lärare och kurser kan lyfta blockflöjten och få fler till att lockas spela blockflöjt menar Monika. Att välja blockflöjten som en yrkeskarriär måste vara varje blockflöjtist egna val. Många blockflöjtister väljer att kombinera musikerkarriären med lärarjobb. Monika själv är även krukmakare och driver sitt krukmakeri med sin man. Har ni vägarna för vackra Sundborn, utanför Falun, kan ni besöka Monikas sommarbutik i Sundbornby - ett stenkast från Carl Larsson-gården.

____________________________________

Foto: Medeltidskonsert i Sundborns kyrka 2012. Medverkande var även barnkörerna i kyrkan ledda av Beatrice Paping och Kuriosakören från Stockholm. Monika och hennes studenter på konservatoriet har samarbetat med Kuriosakören flera gånger, bland annat under medeltidsveckorna på Gotland.

*Musikkonservatoriet Falun är en högskoleförberedande gymnasial och eftergymnasial utbildning. Skolan har riksintag, vilket betyder att vi har elever från hela landet. Det är en tuff utmaning att som 16-åring flytta hemifrån och klara av att bo själv och att studera musik på hög nivå. Eleverna är väldigt målinriktade och i stort sett alla går vidare på högre utbildningar i Sverige eller utomlands. Konservatoriet har klassisk inriktning och även jazz - och folkmusiklinje samt en kompositionslinje.

Kommentera →

Pop, rock och blockflöjt

18 Apr 2021

Ofelija Vuori är Borlängetjejen som snart tar studenten från Rytmus pop- och rockmusiker-program med blockflöjten i högsta hugg. Redan som 5-åring taggade Ofelija till när hon fick utmaningen av sin förskolelärare att hitta ett instrument hemma, lära sig en låt och spela upp på julavslutningen. Ofelija hittade en blockflöjt, lärde sig Bjällerklang på 1 vecka och stolt framförde hon låten på julavslutningen, sedan dess har Ofelija varit ett med flöjten.

Man känner redan i starten att det är här en tjej som studerar pop- och rockmusik med inriktning låtskrivning, komposition och sång. Ofelija har hunnit spela alla storlekar på flöjterna i olika ensembler men idag tar hon de flesta lektionerna på altflöjt. När studenten närmar sig här i vår så närmar sig även avslutet på den kommunala musikskolan. Det som stundar är nya äventyr i Göteborg.

Jag frågar Ofelija hur hon hittar inspirationen till övningen, hon svarar: Detta är faktiskt en ganska så svår fråga! Mitt största tips för att få igång övningen och faktiskt göra det roligt (för let’s be real, det är inte alltid superkul att stå och nöta frygiska skalor i alla tonarter) är att alternera mellan ett stycke, eller improvisation, som man tycker är superroligt att spela. Om du börjar med något du tycker är lättare och roligt som en uppvärmning så är det inte så svårt att komma in i att sedan spela de lite tråkigare övningarna. Ta även många små pauser så att du inte fastnar på samma ställe för länge. Avbryt även emellanåt och spela ett roligt och enkelt stycke för att påminna dig själv om varför du ens lägger ned tiden på det, det behöver då iallafall jag göra ibland.

Ofelija har just nu ett roligt projekt med sin lärare där de sätter ihop en duett med altblockflöjt och tvärflöjt. Annars blir det mycket sonater, Telemann och Loeillet står på repertoaren. Men det stannar inte där, när jag frågar Ofelija vad det bästa med blockflöjten är får jag svaret: Man kan spela precis alla olika genres och variera sig in i oändligheten och det finns alltid någon ny teknik som man kan prova för att få till ett annat sound.

Forskning visar att de som väljer att skriva ner sina mål har betydligt större chans att nå dem. Ofelijas mål för året är nu nedskrivet och jag väljer att outa det här. Det låter så spännande och jag ser fram emot att få höra Ofelijas egenkomponerade musik på konsert! WOW. Ofelija skriver musik i minimalistisk stil och de undanstoppade verken i datorn ska under året få liv - ett av dem ska framföras på konsert. Jag vill sitta i den publiken.

Vi avslutar den här artikeln med en efterlysning, jag citerar Ofeilja: Jag flyttar nämligen till hösten ner till Göteborg för fortsatta studier och det vore otroligt roligt att träffa någon/några att spela ihop med! Det behöver absolut inte vara en etablerad ensemble, men tycker du att jag låter som en rolig typ så hör gärna av dig så kanske vi kan spela ihop någon gång! (Mejla Blockflöjt Sverige så förmedlar jag kontakten).

Stort Lycka Till i Göteborg! Vi hoppas vi får fortsätta följa Ofelija och Blockflöjterna därifrån =)

Text: Alexandra Larsson

Kommentera →

Blockflöjtens mångfald

11 Apr 2021

Jana Langenbruch var bara 6 år när byns blockflöjtist/cembalist Lore Everling lärde ut de första tonerna med blockflöjten, blockflöjtstonerna klingade genom den Tyska lilla byn. Det här blev starten för Janas långa blockflöjtskarriär som fortsatte i Tyskland på musikhögskolan Robert Schumann Hochschule i Düsseldorf, landade i Sverige på Kungliga Musikhögskolan för att sedan ta sig vidare till Schola Cantorum Basiliensis i Schweitz. 

Idag undervisar Jana på Stockholms kulturskola i Tensta och Spånga samt att Jana frilansar som blockflöjtist. Hon är involverad i två grupper, Brustna Hjärtan Barock som spelar barockmusik och Duo Fabula som spelar mer folkmusik. Jana är blockflöjtist i båda grupperna tillsammans med andra instrument. I Duo Fabula, som har en reportuar med både folkmusik och tidig musik, spelar Jana även folkliga flöjter. 

När jag och Jana först kommer i kontakt med varandra via vår mejlintervju skriver Jana direkt att hon kopplar blockflöjten med ordet Mångfald. Jag vill såklart veta mer, Jana berättar: Blockflöjten är ett så otroligt mångsidigt instrument. Tänk på all musik man kan spela på det, alla olika konstellationer och sammanhang. Och så är det inte bara ett enda instrument man ska lära sig när man spelar blockflöjt utan många olika instrument.

Jag räknade mina blockflöjter nu och jag har 40 blockflöjter här hemma. Det är flöjter av olika storlekar, olika modeller, folkliga pipor, kopior på historiska instrument från olika epoker och nya uppfinningar. Alla har sina specifika egenskaper, kräver olika sätt att spela på och är olika i klang. Det är förstås en utmaning att veta exakt hur alla instrument fungerar bäst, till exempel att veta exakt hur mycket luft det krävs för de olika toner och vilka grepp som fungerar bäst. Jag brukar öva på att byta mellan instrumenten, framförallt när jag har en konsert där jag har flera flöjter med mig.

En annan utmaning är att veta vilken flöjt man ska använda till vilket stycke. Jag brukar tänka på följande punkter:
* Vilken stämning det ska vara (A415 Hz, A440 Hz eller annat?), det kan variera beroende på vem man spelar tillsammans med.
* Vilken tid stycket kommer ifrån.
* Vilket omfång stycket har.
* Vilken musikstil det är.
* Vilken sättning tillsammans med andra instrument det är.
* Hur lättspelat eller svårspelat stycket är på instrumentet.
Sedan kan det vara så att jag fortfarande har några flöjter kvar att välja emellan. Såklart ska man välja flöjten man tycker att det låter bäst på och som passar bäst till stycket. Ibland kan jag faktiskt ändra mig flera gånger när jag jobbar med ett stycke tills jag är helt nöjd.

En blockflöjt hörs till exempel jättebra på höga toner men den hörs inte lika bra i det lägre registret och de låga tonerna. Här får man planera och tänka till när man sätter ihop stycket tillsammans med andra instrument. Om blockflöjten behöver komma fram med de låga noterna får de andra instrumenten tänka på att släppa fram blockflöjten. Alla instrument går att spela tillsammans med skriver Jana. Hon berättar att som ung så spelade hon blockflöjt i ett Rockband! Hon har gjort allt från kammarmusik till jam i folkmusikgrupper, orkestrar och en gedigen solokarriär. Jana skriver: Jag tycker att det är så roligt att spela blockflöjt just för att det finns så många olika konstellationer och samband man kan spela i. Återigen, mångfald.

____________________________________

Länkar för att se mer av Jana Langenbruch:

Hemsida, Jana Langenbruch

Jana på Youtube

Solistkonsert på Salsta Slott, Hösten-20

Duo Fabula

Duo Fabula, Spotify

Brustna Hjärtan Barock

Foto: Sofia Nordin
Text: Alexandra Larsson

Kommentera →

Vårstäda din blockflöjt

4 Apr 2021

1. Skölj rent flöjten under ljummet vatten. En plastflöjt kan du spola ren överallt. (Om man lånar flöjter av varandra kan du även tvätta med diskmedel)	2. Topsa i hålen för att få bort smutsen där.	3. Torka delarna ståendes eller med en trasa.

Träflöjt - Allmänt

1. Här ser ni det jag använder för att fixa med mina flöjter. Jag har Moecks underhålls-kit av den enkla anledningen att det var det första kit jag började använda. Mollenhauer har även de ett kit som jag tror fungerar lika bra - och det finns såklart andra varianter också. (se länkar längre ned)   I kittet finns: - Olja för flöjten. - Antikondensmedel - Borste, I Moecks kit använder jag borsten från alt/tenor-kittet till alla flöjter. Jag tycker sopranino/sopran-borsten är för hård. Det jag lagt dit själv är: - Försvarets hudsalva - Hammare - Superfint sandpapper - Tops - Pinne med rundad ände - Penslar Du behöver också:  - Handduk - Hushållspapper - Tålamod

2. VARNINGAR och OBSERVERA   - Labiet och vindgången ska vi vara Mycket rädda om och vi vill INTE att det kommer olja i vindgången.   - Använd inte produkter som kan ge dig allergiska reaktioner.   - Chansa inte, lämna bort blockflöjten om du är osäker.   - Vissa block sitter fast och går inte att ta ut, kontrollera så ditt block inte är pluggat på något sätt. - Innan du börjar måste flöjten vara helt torr, jag låter den ligga och torka (inte spela på!) i minst 3 dagar innan jag pysslar om den.   - Lönn och Päron-flöjter sägs inte behövs oljas, jag gör det ändå för att städa den ;-).

Träflöjt - Lättare variant, Olja flöjten.

1. Dela isär flöjten i de delar som går. Börja med munstycket. Ta borsten och mät ut så du inte kommer upp med borsten i labiet. (De borstar jag anväder har en "plopp" på toppen som gör att borsten aldrig når hela vägen in).  2. Håll dig över en handduk och droppa sedan olja över borsten. Sedan är det bara att borsta flöjtens insida så oljan sprider sig innuti.   3. Ställ munstycket upp så oljan inte rinner ner i vindgången.

4. Gör lika dant med alla flöjtens delar.   5. Använd en tops för att tvätta och få olja i finger-hålen.   6. Ställ delarna på tork på ett hushållspapper.  7. Jag låter dem stå i några dagar så träet kan suga åt sig oljan. Torka sedan bort överflödigt med hushållspapper. (se den längre varianten nedan).

Träflöjt - Stora varianten, Blocka ur och olja

Flöjten måste vara helt torr innan du försöker banka ur blocket! Kom ihåg att din flöjt är ditt ansvar. 1. Jag använder en pinne som jag rundat i ena änden, du kan såklart ta vad som helst. tex skaftet på en träslev. När du bankar så håll pinnen mot blocket i flöjten och blocket ska börja röra sig direkt.	2. Här kan man nu hitta allt möjligt mindre fräscht... Torka försiktigt rent blocket med en tops för att få bort missfärgningar och eventuellt mögel. Sitter något riktigt hårt så använder jag ett mycket fint sandpapper. OBS - man vill inte sandpappra i träet, bara i smutsen. I bland kan blocket vara lite "fnösigt" då sandpapprar jag bort fnöset.	3. När blocket ser rent ut använder jag sedan en pensel och stryker på Antikondens i samma rikting som luften åker genom flöjten.    4. Ställ blocket på ett hushållspapper och låt det torka.
5. I munstyckets vindgång gör jag likadant, jag använder en tops för att göra rent.	6. När det ser rent ut (kolla kanterna) så penslar jag med Antikondens i samma riktning som vi luften går genom vindgången.	7. Mät sedan med borsten så att oljan inte kommer upp i vindgången, olja borsten och borsta insidan på munstycket.
8. På labiets utsida kan du stryka lite olja fösiktigt - ungefär från där penseln är på bilden och utåt, inte in i vindgången. 9. Ställ munstycket på ett hushållspapper för att torka, låt inte oljan rinna in i vindgången.	10. Olja sedan insidorna på övriga delar, precis som i den lättare varianten ovan, med olje-borsten.   11. Hålen på flöjten kan man, om de är skitiga, först topsa rent och sedan olja med pensel. 12. Ställ alla delar på ett hushållspapper och nu, igen, tålamod. Jag låter de stå i några dagar för att träet ska ha hinna suga åt sig oljan ordentligt.
När man väntat på oljan i 1-2 dygn. 13. Jag lindar hushållspapper runt min tidigare "banka ur blocket-pinne".	14. Torkar ur överflödig olja i alla delar.	15. Tryck i blocket igen. Det ska klicka sig på plats lätt och smidigt.
	16. Passa på att smörja korken/tråden med något sorts fett, jag använder försvarets läppbalsam, när de som följer med flöjten är slut.

Ser tabellen utdragen och kostig ut? Jag kan tyvärr inte hitta vad som skapar detta i vissa vyer.

Sedan kan du ÄNTLIGEN börja spela på flöjten igen. Jag har hört att man kan behöva spela in sin flöjt igen, det har jag aldrig varit med om... jag spelar på som vanligt direkt. 

När jag sitter och pysslar får jag oftast sällskap av en till i familjen som pysslar om sin egna flöjt. Så mysigt.

Hoppas det går bra för dig och din flöjt nu. Men kom ihåg, lämna hellre iväg din flöjt till någon som kan än att chansa om du känner dig osäker.

Jag är inte sponsrad av någon för det här inlägget men jag vill ändå flagga för att Fredmans Musik har en avdelning för skötsel. Där kan du shoppa oljor, antikondens etc. 

Lycka till!

Kommentera →

Tips till dig som vill komma igång!

1 Apr 2021

Alla kan när som helst börja spela Blockflöjt! - Det är aldrig för sent!

Det är ett fantastiskt instrument som går att göra otroligt mycket olika med. Under det första kvartalet har jag samlat ihop intervju-underlag från 12 olika blockflöjtister i olika åldrar - här kommer tipsen till dig som funderar på att börja med Blockflöjt: 

Hitta ett sammanhang där du kan spela med andra, det lär man sig otroligt mycket på. Och försök hitta en lärare, man behöver lite guidning och stöd i början.

- Oline Sörensen

Bli inte oengagerad av blockflöjtens ibland dåliga rykte och få spelare, spela oavsett det om det verkligen det är något du vill testa på. Och ta det långsamt - blockflöjten är som vilket instrument som helst, det tar tid att lära sig vissa saker men i slutändan blir resultaten värt det. Och spela det du vill spela, det finns inget rätt eller fel stycke/stil. 

- Lovisa Friman

Börja! Och köp en flöjt i trä, det behöver absolut inte vara en dyr modell, bara det är trä och inte plast så kommer det låta mycket bättre.

- Klara Hellström

Låna en blockflöjt av någon och prova spela. Åk till en musikskola och be att få börja ta lektioner.

-Anges Fändriks

Mina tips till andra som vill börja spela blockflöjt är att gå med i blockflöjtsgrupper som finns på tillexempel facebook där man kan hitta andra som spelar. Där kan man nog få tips på kurser eller personer i ens närhet som kan lära ut. Sen kan man också lyssna på duktiga blockflöjtister så att man får inspiration! 

-Emilia Friberg

Tveka inte, det är kul! ☺ Det låter eventuellt ganska illa i början men kolla på Sarah Jefferys youtube-kanal, ta hjälp av någon bra lärare, börja spela i ensemble så snart det går och åk till medeltidsveckan i Visby så kommer du inte ångra att du började.

-My Eklund

Du är inte ensam! Vi är många, många som tar upp flöjten igen efter långt uppehåll, vi är många som drömt som flöjtspel sedan det första åren i skolan, vi är många som testar oss fram på olika workshops och kurser utan att vara proffs - haka på du med!

- Alexandra Larsson

---------------------------

Nu hoppas vi att du blir lika taggad som alla oss på att spela blockflöjt! 
I Facebook-gruppen "Blockflöjt i Sverige" kan du hitta tips och råd samt få kontakt med en blockflöjtslärare för lektioner - i dagens läge finns det lärare som kör digitalt - Perfekt!

Kommentera →

Peppen i replokalen

21 Mar 2021

My var bara 6-7 år då hon såg Dan Laurin spela Vivaldi på teven, det var det vackraste hon hört och från och med den stunden började arbetet med att få föräldrarna att anmäla till blockflöjtslektioner.

Som tur var fick My börja spela blockflöjt redan som 7-åring och idag har hon ett fantastiskt CV: Kungliga Musikhögskolan, Musikhögskolan i Malmö, Escola Superior de Música e Artes do Espectáculo och Karolinska Institutet. My frilansar nu som blockflöjtist, undervisar på Nordiska Musik Gymnasiet, driver ensemblen Kondens och arbetar deltid som psykolog. Det är ingen tvekan att här står tiden inte still utan utvecklingen fortsätter hela tiden.

My tillsammans med Kondens har under året flera spännande projekt framför sig, de arbetar med flera nya kompositioner som skall uruppföras, bland annat verk av kompositörerna Ida Lundén och Per Egland. Dessutom så väntas det ett nytt album till hösten. My berättar att många av de samarbeten och utlandskonserter som också finns i målbilden tyvärr är pausade på grund av pandemin men vi kommer till sommaren se Per Eglands verk och eventuellt konserter i Tyskland. Så spännande! Blockflöjt Sverige hoppas på att få rapportera om allt som händer.

I vår mejlintervju frågar jag My hur hon hittar inspirationen till att öva, svaret det kommer här:

Det finns inget bättre än att öva (för det mesta i alla fall), kan låta klyschigt men jag mår bra när jag övar. Min sambo brukar säga att jag ska sticka iväg och öva om jag är på dåligt humör. Nackdelen med att använda övning som mental avslappning och lösgörande för emotioner är att den inte alltid blir effektiv och får den kvalité som kan vara eftersträvansvärt. Det positiva är att man trivs i övningslokalen.

Jag brukar få min övning rolig genom att tillåta mig att göra lite vad jag vill. Jag tar t.ex. med kaffe i termos till replokalen, jag läser dagstidningar medan jag övar skalor, jag kan hitta på övningar åt mig så som att stå på ett ben och blunda medan jag spelar något parti utantill.

Jag tror att övning kan bli väldigt roligt när man har eller tar sig…
1) tid till att öva.
2) har bra instrument.
3) är kreativ och själv hittar på övningar eller leker med material.

4) använder sig av att spela in sig själv och lyssnar efteråt.

5) tar pauser och t.ex. tittar på facebook/instagram.

6) sätter upp rimliga mål för vad man ska hinna med.

7) planerar upp övning inför t.ex. instudering av ett nytt verk så att tidsplanen inte är orimlig.

8) tar hjälp av andra om man fastnar på något.

9) kan tillåta sig själv att känna sig nöjd med att egentligen bara infinna sig till övningen och göra i alla fall ungefär vad man tänkt.

10) att lyssna på inspelningar under tiden man har övningstid, antingen för att höra andra musikers sound, andras tolkningar av ett verk eller lyssna på något helt frånskilt det man håller på med.

Detta bara för att få inspiration under övningen och ev. nya perspektiv/infallsvinklar på det man håller på med.

Jag vet inte hur det är för er andra läsare men jag känner att jag vill öva tillsammans med My, vilken härlig känsla i replokalen. Jag blir så peppad! My berättar: Att få möjlighet att uttrycka sig och beröra samt att alltid ha något att jobba på, utveckla och växa tillsammans med. Det är hennes bästa med att spela blockflöjt.

____________________________________

Länkar för att se mer av My Eklund:

Hemsida My Eklund

Mys senaste konsert - youtube

Kondens hemsida

Kondens Facebook

Kondens Storslagna Vetenskapliga Musikaliska Cirkus

Foto: Patrik Bonnet
Text: Alexandra Larsson

Kommentera →

Känslan i musiken inspirerar

14 Mar 2021

Idag möter vi en blockflöjtstrio som skapar blockflöjtssättningar av orgelmusik, blandar 90-tal med barock och lyfter varandra genom deras olika styrkor.

-Hej Trio Venti! Vilka är ni?

Vi är en svenskisraleisk trio bestående av Klara Hellström, Alicia Petersson, och Yael Tishler. Vi alla är väldigt ambitiösa och drivna, men vi har olika styrkor i vårt musicerande. Vi arbetar tillsammans väldigt bra men utanför musiken är vi väldigt olika och har olika intressen. Vi har nu spelat ca 1,5 år, från hösten 2019 när vi alla träffades på Kungliga Musikhögskolan.

- Vad spelar ni för musik? 

Vi spelar all möjlig musik från renässans till nutid och även folkmusik. Det vi tycker mest om är att spela 1900-tals musik, bland annat har vi spelat musik av Staeps. Sen ligger såklart barocken nära hjärtat precis som för de allra flesta blockflöjtister. Just nu håller vi på att spela ett stycke av Bach som i original är skrivet för orgel. Organister spelar ju 3 stämmer samtidigt, två handstämmor och en fotstämma, så passar perfekt för 3 blockflöjter. VI spelar det på sopran, alt och basblockflöjt. 

- Hur bestämmer ni vad ni ska spela? 

Ibland bestäms repertoar baserat på ett specifikt konserttillfälle, till exempel efter tema eller längd på styckena men oftast går vi helt på lust om vad vi vill spela. Sen finns det inte jättemycket skrivet för blockflöjtstrio, utan mycket är skrivet för kvartett eller om vi går tillbaks så långt som till renässansen kan det vara 7-8 stämmor, vilket vi på tre såklart inte kan fylla. Så ibland bara kör vi på vad som fungerar helt enkelt! Ofta snor vi också repertoar från andra instrument, allt går ju om man bara vill! Att gå på musikhögskola har också sina fördelar med det finns kontakter, bland annat har Yael en vän från sina tidigare studier i Israel som är kompositör. Han har skrivit två stycken till oss som vi ska uruppföra senare i vår. 

- Hur hittar ni inspiration? 

Vi hittar inspiration genom styckena vi spelar. Vi hittar en speciell känsla kring varje stycke och inspireras att öva vidare för att upptäcka mer. Konserter är också viktiga för oss och en konsert är alltid ett bra mål att arbeta med. Även publikkontakten är väldigt givande. 

- Får vi ser er på scenen snart? (Även om det är digitalt) 

Tyvärr har pandemin gjort det svårt för oss att få spela konserter, men vi har ett fåtal konserter inplanerade i skolan. Än så länge får vi inte ta emot publik på KMH, men de sänds live på youtube. Vi lägger ut på vår Facebook-sida när vi har konserter, både live och digitalt!

- Vilka är era framtidsplaner?

Så fort pandemin lugnat ner sig vill vi ut och spela massor! Ett långsiktigt mål är att spela in en trio-cd, vilket är en dröm vi har.

____________________________________

Länkar för att se mer av Trio Venti:

Instagram: @trioventi

Facebook

Youtube-kanal

Blockflöjt Sveriges artikel om Klara Hellström


Foto: Trio Venti
Text: Alexandra Larsson/Klara Hellström

Kommentera →

Debutalbum med Ræes sonater

7 Mar 2021

Jag blir alldeles varm i hjärtat när Blockflöjt Sverige får mejl av er blockflöjtister, så fantastiskt roligt. Idag ska vi få träffa Clara Guldberg Ravn, en dansk blockflöjtist som studerat vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm för prof. Dan Laurin. Idag är Clara en frilansade kammarmusiker och solist.

Claras gedigna arbete har resulterat i flera stipendium i både Danmark och Sverige, hon har även kammat hem två fina priser tillsammans med flöjterna. 2018 vann hon tävlingen EAR-ly för instrumentalister och sångare från Norden och Baltikum och tio år innan när hon var 15 år vann Clara en guldmedalj i Berlingske Klassiske Musikkonkurrence.

2020 släppte hon sitt debutalbum som är det första av två album i ett mycket spännande projekt. På albumet har hon samarbetet med flera fantastiska musiker - Anna Paradiso (cembalo och hammarklaver), Mats Olofsson (cello) och Jonas Nordberg (lut). Albmunet släpptes på det tyska skivbolaget, Arcantus. I vår mejlintervju skriver Clara: Under mina studier på KMH fick jag nyss om att det fanns en dansk tonsättare som jag, och många med mig, inte kände. Jag kollade upp honom och hans musik och såg att han hade skrivit några riktigt bra sonater för flöjt. Ræhs levde från 1702-1766 och föddes i Horsens (en mellanstor stad i Jylland), jobbade i Århus och reste till båda England och Tyskland innan han hamnade i Köpenhamn. I Köpenhamn spelade han flöjt i Hofviolonbanden (senare det Kongelige Kapel) och sökte också anställningen som stadsmusiker i Köpenhamn (han hade varit stadsmusiker i Århus), men fick inte anställningen. Det var ovanligt för en stadsmusiker att komponera musik (deras jobb var att spela musik till ceremonier etc i staden), men Ræhs skrev musik och har med all sannolikhet skrivit mer än vad som finns kvar i dag, vilket endast är 15 sonater för flöjt och basso continuo och en Menuett. Musiken är skriven i galant stil och är elegant, virtuos, intrikat och innerlig. Det förundrar mig fortfarande att en man från Horsens på mitten av 1700-tallet kunde skriva sån musik. Ræhs sonater är inte tidigare inspelade i sin fulla längd trots att musiken är fantastiskt bra! Denna skiva är första av två skivor som tillsammans kommer innehåller samtliga hans 15 sonater.

Musiken är i original skrivet för traversflöjt och därför har Clara spelat in musiken på en voice flute. Som pricken över i:et finns noterna på Ræes sonater att ladda hem, länk längre ned. Clara arbetar flitigt med flera projekt samtidigt som inspelningarna av andra albumet närmar sig. Alla projekt och mer information hittar ni på Claras hemsida.

____________________________________

Länkar för att se mer av Clara:

Claras hemsida

Instagram: @clara.guldberg.ravn

The Flute Sonatas by Martinus Ræhs, Spotify

Youtube-kanal

J. S. Bach, Courante from Cello Suite no. 1, Youtube

Länk till Ræes sonater - noter

Kommentera →

Två blockflöjter är målet

28 Feb 2021

Agnes Fändriks är tjejen som kollade in blockflöjt på Youtube och laddade hem noter från nätet redan innan hon började ta lektioner.

Idag möter vi Agnes, en 11-årig tjej som fyller sin fritid med hästar, simning, orientering, katter, kompisar och Blockflöjter såklart. Agnes är inne på sin fjärde termin med blockflöjt och har redan börjat spela på den lite större alt-flöjten. Agnes berättar i vår mejlintervju: Altblockflöjten har lägre toner än sopranblockflöjten och jag gillar dom lägre tonerna bättre. Jag lånar den altblockflöjten som jag spelar på nu, men jag vill gärna ha en egen.

Agnes har nu två flöjter att jobba med och det blir målet för året 2021, att bli bättre på både sopranen och alten. Lektioner tar Agnes en gång i veckan då läraren kommer ut till byskolan. Jag frågar Agnes hur man hittar inspirationen till att öva? Agnes svarar: När jag övar hemma märker jag att jag lär mig mer på lektionerna. Det bästa är att man lär sig något nytt varje gång man spelar.

Agnes fastnade för blockflöjten då hon fick prova att spela på kulturskolan. Hon tipsar de som funderar på att börja att göra likadant. Prova spela och fråga efter lektioner på den lokala kulturskolan. Agnes berättar flera gånger att hon spelar för att det är roligt och visst kan vi bara hålla med.

Jag frågar Agnes om hon vill jobba med blockflöjt när hon blir vuxen. Svaret blir Kanske, jag har inte tänkt på det innan. Men en sak är säker - Agnes kommer fortsätta spela så länge det känns roligt. Så klokt.

Lycka till med den nya alten Agnes, önskar Blockflöjt Sverige

________________________

Text: Alexandra Larsson

Kommentera →

Kandidatexamen närmar sig

21 Feb 2021

Klara Hellström är 22-åringen som blev lurad till att börja spela blockflöjt. Nacka Musikskola hade musikdemonstration och blockflöjtsläraren snurrade flöjterna så hon kunde spela greppen till Pippi Långstrumps signaturmelodi medan eleverna samtidigt fick blåsa i flöjten. Klara fastnade direkt! Lurad eller smart av läraren? 

Klara pluggar idag sista året på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm där hon läser kandidatprogrammet i tidig musik. Målet för 2021 är att slutföra sina studier. Klara tar individuella lektioner, lektioner i kammarmusik och musikteori. Övrig tid spenderas med blockflöjtstrion Trio Venti samt andra projekt med andra instrument. Klara skriver: Det är roligt med projekten jag har utanför skolan för de är så olika. Med trion finns det mycket repertoar medan det inte finns mycket repertoar alls när jag spelar med min violast. Istället får man då sno repertoar från andra instrument eller arrangera själv. Repertoaren skiljer sig också åt rent genremässigt mellan projekten. Genom mina projekt kan jag spela musik från alla olika tidsepoker och genrer, och inte bara fastna i barockträsket (som för all del är ett trevligt träsk...). 

Telemann är en av Klaras favoritkompositörer och hennes slutarbete för kandidatexamen grundar sig på Telemanns solofantasior. En uppgift, att spela igenom alla 12 fantasior, under årskurs två resulterade i att Klara fortsatte arbetet med Telemanns verk. Hon analyserar hur Telemann, som reste en hel del, har influenser av olika barockgenrer i sina stycken. Klara berättar: När man skriver ett examensarbete på kandidatnivå måste man ha med en analys-del som man kan vinkla på lite olika sätt. Jag har därför valt att vinkla det efter barockgenrer och har gjort analys där jag hittat italiensk barock, fransk barock, tysk barock och folkmusikinslag i Telemanns fantasior. Idag är jag nästan klar med arbetet, bara lite finslip kvar! 

Klaras slutmål är att bättre förstå de olika barockgenrerna för att kunna få en bättre interpretation då hon spelar. Interpretation betyder ungefär ’hur man tolkar’. Klara berättar att mer kunskap medför att det blir lättare att sätta sin egen prägel på musiken man spelar. Som vi längtar till att få ta del av Klaras examensarbete - jag blir i alla fall mycket nyfiken!

Klaras tips till er som funderar på att börja spela blockflöjt är att bara Börja! Men också att köpa en flöjt i trä, det behöver inte vara en dyr flöjt men en i trä är värd sin peng för det bättre ljudet man får.

____________________

Text: Alexandra Larsson

Kommentera →

Det bästa är att det låter så fint

14 Feb 2021

Emilia Friberg är tonårs-tjejen som med en blockflöjts-trio redan varit förband åt Gävles Symfoniorkester, har en plats i GUF (Gävles Ungdoms Folkband) och spelar både på blockflöjt och på tvären.

Emilia fastnade för blockflöjten då kulturskolan kom på besök i årskurs 2, hon fastnade direkt och har sedan dess spelat blockflöjt. Jag tror att det bästa med att spela blockflöjt är att jag tycker att det låter så fint, och det är väldigt kul att spela, jag kommer nog aldrig att tröttna på det. Det är också kul att få visa för folk att blockflöjten inte bara är ett nybörjarinstrument som låter dåligt. Skriver Emilia i vår mejl-intervju.

Förutom att spela på kulturskolan pluggar Emilia andra året på estetprogrammet på Vasaskolan i Gävle. Under skoltid spelar hon både blockflöjt och tvärflöjt. Jag blir imponerad över hur Emilia hittar möjligheter till spel på flera sätt, hon berättar: Jag brukar gå på läger och kortare kurser ibland när det dyker upp! Annars så spelar jag ju som sagt i GUF, det finns en tjej i GUF som spelar klarinett men som också är duktig på blockflöjt som jag brukar spela med. Sen brukar jag spela lite med personer från min skola och så spelar jag med Ockelbo spelmän ibland.

Klassisk musik, folkmusik, jazz och blues är lite av det som finns i Emilias repertoar. Hon hittar inspirationen till att öva genom att lyssna på musik, oavsett instrument eller stil, gillar man det man hör blir man sugen på att öva skriver Emilia. 2021 siktar Emilia på att bli bättre och att spela mycket! I framtiden lutar det just nu åt att bli lärare för både blockflöjt och tvärflöjt.

Emilias tips till dig som vill börja spela blockflöjt är att gå med i blockflöjtsgrupper på Facebook. Där kan man få tips och kurser och personer i ens närhet som kan lära ut. Lyssna också på andra blockflötister, där hittar man inspiration.


__________________________

Text: Alexandra Larsson

Kommentera →

Hoppas fler lockas till blockflöjten

7 Feb 2021

Lovisa Friman älskar stycken som är snabba och livliga, stycken hon kan sätta sin personliga touch på. Samtidigt gillar hon att spela långsamma stycken med melankolisk ton, det var under ett sådant stycke som något speciellt hände. Lovisa övade mycket och ordentligt på 'Stilla Natt' inför en julkonsert, hon blundade och kände något magiskt. Lovisa berättar att allt bara stämde i det ögonblicket vilket lyfte självförtroendet och glädjen till att öva.

Lovisa är 15 år och studerar blockflöjt två gånger i veckan på kulturskolan i Leksand. Hon har lektioner själv med sin lärare Marit och lektioner tillsammans med en annan elev. Lovisa berättar att det bästa med blockflöjten är att man kan spela så mycket olika musik.

Jag frågar Lovisa hur hon hittar inspirationen att öva: Helt ärligt så kan det ibland vara rätt så svårt att hitta motivationen eller inspirationen, då man ibland tänker att det går att göra senare och att man inte behöver göra det nu - vilket inte är bra, börja så fort så möjligt även om du bara ska öva en liten stund! Jag brukar öva och spela de stycken jag tycker är roligast först, och sen spela det som måste övas. Då får jag motivation till att fortsätta spela. Ibland så kan jag också googla stycken så jag kan spela olika låtar jag gillar på blockflöjten, detta gör jag speciellt under loven då det är lätt att jag förlorar motivation.

Jag märker att Lovisa har en struktur och ordning jag inte hade när jag var 15 år så jag frågar Lovisa om hon har rutiner då hon spelar: Inte strikta rutiner, men jag börjar med att värma upp min följt och mina fingrar genom att göra olika övningar. Sedan väljer jag stycken att spela, spelar igenom de några gånger och kanske jobbar på att förbättra några områden. Om det finns något som jag måste öva inför, som en konsert till exempel, går jag igenom det först och spelar det långsamt, så jag får med allt och så att jag vänjer mig vid stycket jag ska spela. Jag brukar också spela olika sorters blockflöjter, som alt och bas, för att variera det lite grann. 

Lovisa hoppas att fler vågar komma igång med blockflöjten trots dess lite dåliga rykte som skolinstrument. Lovisa tipsar att det är bara att testa(!) och spela det du känner för att spela, det finns inget rätt eller fel för blockflöjten.

Det ska bli otroligt spännande att få följa Lovisa under våren 2021 då hon ställer upp med ett bidrag i en musiker-tävling för unga musikanter i Dalarna. Tävlingen går nu digitalt och undertecknad vet att förberedelserna är i full gång! Förutom tävlingen är Lovisas mål för året är att bli ännu skickligare blockflöjtist och mer specifikt bli snabbare på de större flöjterna.

Nu hejar vi alla på Lovisa i tävlingen! Stort Lycka till önskar Blockflöjt Sverige.

Text: Alexandra Larsson

Kommentera →

Det finns hjältar - och superhjältar

31 Jan 2021

Det finns hjältar och så finns det superhjältar. Min premiär-artikelserie på Blockflöjt Sverige kan inte avrundas utan min superhjälte, Marit Westblom Nordin.

Marit fick sina första lektioner redan som 6-åring då hennes storasyster (11 år) övade inför att bli musiklärare. Årskurs 2 och 3 var i Rättvik, där Marit växte upp, två obligatoriska år med blockflöjt. I årskurs 4 tog Marit klivet till klarinett för att redan efter ett år tröttna och bli övertalad att testa blockflöjten igen och då sa det klick, som Marit beskriver det, sedan Marit var 11 år har det varit blockflöjt som gäller.

Tillsammans med Gerd Holmgren la Marit grunderna för det som skulle bli studier vid musikhögskolan i Stockholm. Marit skapade tillsammans med Agneta Hellström och Sylvia Lind ”Trio Regina” som snart skulle bli världens största trio, de fyllde kyrkor med blockflöjtsmusik under somrarna och snart fylldes trion på med Basso Continuo, Pelle Halvarsson på cello och Bjarne Löwdin på cembalo och blev då Trio-Regina-ensemblen.

Som tur är, för alla Marits Dala-elever, så flyttade Marit tillbaka till Dalarna och sedan 1989 är Marit  blockflöjts-lärare vid kulturskolan i Leksand. Inför min terminstart i årskurs 2, 1993, fick jag hem ett papper att det var dags för mitt introduktions-år på musikskolan, ett år med blockflöjt. Jag var åtta år och supertaggad! Marit spelade på en tenor för att visa gruppen tydligt hur vi skulle ta greppen på våra sopraner, jag tittade avundsjukt på tenoren. I slutet av introduktionsåret fick vi komma på musikskolans öppna hus och Marit visade upp hela blockflöjtsfamiljen. Jag drömde att jag spelade de där stora flöjterna…

Det var givet att jag skulle fortsätta spela blockflöjt för Marit, snart fick jag börja med alten och inom något år så satt jag med i en blockflöjtsensemble och spelade bas-blockflöjt. Vi var en stor och ung ensemble som mixade flöjterna hej vilt. Jag frågar Marit hur det är att arbeta som blockflöjts-lärare: Det är inspirerande att undervisa tycker jag. Att få uppleva deras möte med instrumentet och även musiken. Med nya elever är det kanske första gången. Det är väldigt speciellt. Vissa elever får man behålla ett tag och kanske då också medverka lite i deras utveckling. Mötena med dessa elever brukar bli extra givande för mig. Men det roligaste är att undervisa eleverna i ensemblespel. Bygga upp en repertoar och spela konserter för det är då jag lyckas bäst med att få dem att förstå varför de spelar blockflöjt tycker jag.

Marit är även musiker i flera konstellationer, bland annat så spelar hon i Monika Roboz blockflöjtsensemble ”Recorder Consort” tillsammans med Gerd Holmgren, ensemblem är idag en stor ensemble med ca 10 vuxna blockflöjtsentusiaster, gruppen gästas och lyfts även av Monikas och Marits yngre elever. En annan grupp, utan namn, startades ”på skoj” men med flera spelningar i bagaget så övas det nu inför konserter tillsammans med kontrabasisten Anders Olsson och organisten Fumiko Okino. Hemma i familjen musiceras det också flitigt, Marits man spelar trombon och Marits dotter spelar oboe vilket skapar härliga duetter med blockflöjterna.

Jag tror inte Marit, 1993, anade att hon skulle dras med en av eleverna även 28 år senare. Marits undervisningsmetod, att få upp oss på större (alla) flöjter och få ihop oss i blockflöjtsensemble tidigt är ett vinnande koncept! När jag pratar med andra hobbysar så växer min tacksamhet för den bredd Marit smart undervisat och undervisar oss i.

Stort TACK Marit för att du inspirerat mig och så många andra till musiken. Snart, mycket snart, hoppas vi fylla Leksands Kyrka (med flera?) med ljuden från blockflöjt, orgel och kontrabas.

Foto: Per Westblom

Text: Alexnadra Larsson

____________________________________

Länkar för att se mer av Marit:

Sonat i F-dur, Vivace, G. Ph. Telemann

Kommentera →

Blockflöjt på distans

24 Jan 2021

Vi behöver alla tänka om i och med pandemin, Göran Månsson som är 1/4 av Folk Flute Academy samarbetar med Härnösands Folkhögskola, i somras kunde vi se annonserna om ett distansår i Folkflöjt. Jag blir såklart nyfiken på hur det gått att utbilda flöjt på distans.

Göran Månsson studerade på Kapellsbergs musikskola i Härnösand innan det blev Stockholm och musikhögskola, Göran läste klassiskt musikerutbildning för Clas Pehrson. Detta kompletterades med kurser i pedagogik. Efter utbildningen började Göran arbeta som musiker direkt. Med uppdrag hos skolor och ålderdomshem löste sig privatekonomin och lade grunden för att vad som skulle bli Görans meritlista. Efter 10 år som arbetande musiker släppte Göran sitt första album ’Inland’. Här får vi höra de vackra folkmusiktonerna som blivit Görans sigill. Efter albumet checkar Göran av Melodifestivalscenen tillsammans med folkpopgruppen Sarek, turné med Nordman men även de stora barock Opera scenerna på Drottningholm.

Som musiker i flera grupper, Bazooka Sub Trio med Kim Person och Kristine West, Månsson&Åberg, Göran Månsson Band och medeltidsmusik med Frispel som nu har funnits i över 25 år har musiken tagit Göran ut i världen. Europa, USA och regelbundet även Asien där han varje år turnerar framför allt som soloartist.

Under 2021 får vi hålla extra koll efter ’Tultenpesä’. Ett svenskt-finskt projekt där Göran tillsammans med 5 stycken folkflöjtspelare släpper ny platta nu i vår. Med från Sverige är också Jonas Simonson.

Under året som gått har basen varit Görans hemmaplan Haverö, Medelpad där han fokuserat på undervisning. För över 10 år sedan startade Göran, Gunnar Stenmark, Mats Berglund och Dan Lundberg Folk Flute Academy, den har sedan starten fungerat som en bas för Görans kurser och workshops. Under läsåret 20/21 och genom samarbetet med Härnösands Folkhögskola har Göran distans-undervisat 14 elever i folkflöjt - med deltagare från Sverige och Japan har kursen blivit en succé. Göran berättar, Jag tycker att det går ganska bra faktiskt. Men blir väldigt trött av att undervisa online. Man måste vara extremt tydlig i instruktionerna och fokuserad. Önskvärt skulle förstås vara att man kunde ha både livelektioner med onlinelektioner men det går inte i nuläget. Den enda riktiga sorgen är att det inte går att spela tillsammans med eleverna. Det går helt enkelt inte med de plattformar som finns nu. Göran berättar att kursen snabbt blev fullbokad och trots att de bara står i startgroparna för marknadsföringen om kommande läsår så finns det en intresse-lista.

Göran undervisar även på Musikhögskolan i Stockholm, Ingesunds Musikhögskola samt mindre uppdrag på andra folkhögskolor. Jag frågar Göran vad det är som driver honom till att undervisa? Jag vill gärna dela med mig av mina erfarenheter och de låtar jag tycker om. Jag känner en oerhörd glädje när jag ser nöjda kursdeltagare som har kunnat inspirera.

Göran skriver även i vår intervju att han längtar efter att få spela konserter igen och jag kan lova att vi är en hel publik som väntar på att få sitta och njuta till Görans vackra folkmusik-toner igen, så länge snurrar Spotify.

Foto: Pressbild & Privat

____________________________________

Den 16 januari 2021 meddelar Sundsvalls Tidning att Göran fått Sundsvalls tidning och SCA:s Jubileumsstependium. GRATTIS önskar Blockflöjt Sverige!

Juryns motivering:

Göran Månsson får 2021 års jubileumsstipendium för att han är en av landets främsta utövare av folkligt flöjtspel, för att han bidragit till att återuppväcka och bevara en tradition och ett instrument som riskerade falla i glömska, och för att han gjort Haverö och Medelpad till ett centrum för detta numera så populära och växande område inom svenskt musikliv.

Källa: st.nu

____________________________________

Länkar för att se mer av Göran:

Göran Månsson, hemsida

Folk Flute Academy

Görans spotify

Kommentera →

Blockflöjt, kärlek och business

17 Jan 2021

Ingegerd Fredman är blockflöjtsläraren som även undervisar i violin, viola och ensemblespel. Under en utbildning på Framnäs Folkhögskola år 1976 fick hon höra Vivaldis toner, på blockflöjt, från ett av övningsrummen, där inne övade Roger Fredman för fullt. Vid den här tiden hade Ingegerd ett annat efternamn - men se vad blockflöjtsmusik kan göra. Ingegerd tog ett sabbatsår med violin-spel, för att de båda skulle kunna ta sin examen samtidigt. <3

När paret sedan skulle ut i världen med sin kunskap landade de i Skövde, delandes på en heltidstjänst, arbetet delades upp så att Ingegerd undervisade i fiol, spelmanslag och orkestern Fredmanslaget och Roger i blockflöjt, tvärflöjt och blåsorkester. Utöver arbetet så spelade paret i flera olika konstellationer, bland annat Operettsällskapet, Regionmusiken samt en blockflöjtsensemble som drog stor-publik till de härliga kyrkorna i området.

Ganska snart upptäckte Ingegerd och Roger att det var svårt att hänvisa eleverna till butiker för att köpa nya blockflöjter. Eftersom båda är företagsamma och gillar att skapa började planerna ta form, först ut blev en resa genom Europa för att knyta kontakter med de olika blockflöjtstillverkarna. Väl hemma igen gjorde de slag i saken och bildade Helicon Blockfljöts-Centrum AB och samarbetet med de olika länderna Schweiz, Tyskland, Holland och England, drog igång. Deras affärsidé var import av kvalitetsblockflöjter och försäljning. Roger utbildade sig hos Moeck och därmed kunde de även erbjuda en del renoveringar av flöjter.

Företaget växte, bytte orter (Idag håller de till i Vingåker) och efter en tid hade de inte bara flöjter utan flera olika folkliga instrument och företaget utvecklade då sitt namn till Fredmans Musik, efter förslag av blockflöjtsgruppen Frispel. Idag är dock sortimentet tillbaka på utgångsläget då de specialiserar sig på blockflöjter. Fredmans Musik har sedan starten arbetat med postorder, sedan 1998 är e-handeln den största delen av försäljningen även om de också är ute bland kunderna. Jag skulle tro, av oss som spelat ett tag, är vi ett stort gäng som stått vid Ingegerd och Rogers mässbord vid något blockflöjts-event och drömt oss bort bland buxbom, palisander, lönn, päron och grenadill-flöjter…

Jag måste såklart fråga Ingegerd vilken som är hennes favoritflöjt: Min egen favoritflöjt i den övre mellanprisklassen är Moecks Rottenburgh alt i Buxbom men motsvarande Mollenhauer Denner är också en trevlig och prisvärd flöjt för den avancerade studenten. Likaså Adri´s Dreamflute, Mollenhauer Denner Edition..... oj, det finns många favoriter!

Hela världen vändes upp och ner för familjen Fredman 2019 då Roger drabbades av en stroke, han är på bättringsvägen och vid gott mod trots den halvsidesförlamning stroken orsakade. Ingegerd har fått vara frisk och har under hösten flyttat verksamheten till nya lokaler, bara ett stenkast från de gamla.

2020 har varit ett speciellt år, antalet nybörjar-blockflötister har tyvärr minskat men Ingegerd berättar att antalet vuxna som återupptagit eller börjat sitt spelande har ökat och visst har det shoppats flöjter - allt från Garkleinen till Subcontrabasar.

Vi ser fram emot 2021 och önskar Fredmans Musik lycka till i sina nya lokaler och jag tror att vi alla håller tummarna att vi snart får ses vid en monter igen.

____________________________________

Foto: Privat
Text: Alexandra Larsson


Länkar för att se mer av Ingegerd:

Fredmans Musik, webbutik. 

Kommentera →

Scenen på sociala medier

10 Jan 2021

Jag ’swipar’ igenom mina sociala medier med bra tempo - men där - Oline Sörensen får mig alltid att stanna upp, lyssna och njuta. Hennes varma, glada, härliga små klipp med tidig blockflöjtsmusik resulterar alltid i ett leende och inspiration. Det var faktiskt så vi träffades, via nätet, på en blockflöjtskurs för youtubern Sarah Jeffery. Vi gick Sarahs pilot-grupp för online-kurs i våras, så häftigt, vi fick filma klipp på oss som Sarah sedan coachade. Sedan dess har Oline flitigt fortsatt att dela med sig av sina musikklipp.

Oline söker den gemenskap som saknas då man står hemma och spelar själv, genom att dela sina klipp får hon direkt respons från andra musikanter. Hon får svar på hur det låter och kanske även tips för utveckling. Detta året har ju varit speciellt på många sätt men framför allt så har ju musicerandet nått nya nivåer via sociala medier tycker jag. Man kan nå ut till folk trots att vi inte kan träffas fysiskt, skriver Oline.

Jag tycker på 'Record’ och direkt börjar jag blurra med fingrarna, tappa andan och missa noter som egentligen är lätta… Hur ska man våga komma igång med filmandet och delandet av sin musik?

Det är ju alltid en tröskel i början, det kan vara lite otäckt att se och höra sig själv. Och nerverna går ju på när man trycker på record-knappen. Jag sätter nästan aldrig något direkt. Men jag behöver inte ta om så mycket nu som förut. Ett tips är att inte fokusera så mycket på hur man ser ut. Mycket viktigare är hur det låter, tycker Oline.

Blockfljöten har varit ett av Olines stora intressen sedan lågstadiet. Hon fick spela för Barbro Weber och redan som 8/9-åring fick Oline börja lära sig altflöjten och spela i ensemble. Sedan tonåren spelar hon och vännen Emma Lawesson i gruppen Lurendrej, de är specialiserade på medeltidsmusik och sedan januari i år spelar hon även med i Blockwork (Södra Sandby församling, under ledning av Carina Norlander) som spelar olika typer av blockflöjtsmusik. Att få umgås med andra blockflöjtister genom ensemblerna och all feedback från sociala medierna ser Oline som ljusglimtar från 2020.

Oline har köpt en hel del flöjter second hand då hon ser tjusningen i att få ta hand om flöjterna och ge dem nytt liv. Favorit flöjten just nu är en sådan, inköpt på auktion, en Moeck Tuju Tenorflöjt. En annan favorit är hennes barockstämda (415hz) Zen On Bressan-altflöjt. Drömflöjten, det är en C-bas då de djupa, låga tonerna lockar.

____________________________________

Foto: Privat
Text: Alexandra Larsson


Länkar för att se mer av Oline:

Instagram: @oline48

Larghetto Vivaldi

Tourdion

The Night Watch

Allegro by F.M. Verocini (1690-1750) (FB)

Allegro from Telemanns Fantasia no. 3

Kommentera →

2020 resulterade i drömprojekt

3 Jan 2021

Kristine Wests meritlista är lång, från folkmusik på blockflöjt med pappa kompandes på gitarr via musikhögskolan till masterclasses på traversflöjt i Tyskland och Schweiz. Kristine bemästrar alla sina flöjter med en avslappnad perfektion. När Kristine står på scenen vill man bara blunda och njuta av Bachs alla satser som hon spelar utantill - men - det är svårt för oss blockflöjtsgalningar att släppa ögonen från Kristine, man vill se all teknik som flyter så lätt. Fingrar, andning och såklart artikulation och ton, allt stämmer. Det är också ett av Kristines mål då hon övar. "Jag gillar idén om att det inte ska finnas några tekniska begränsningar för hur jag vill uttrycka mig, och jobbar oftast mot en målbild. Jag hör i huvudet hur jag vill att det ska låta - sedan är det bara att öva tills det låter så... Viktigt för mig är också att det finns en avspänning och lätthet i tekniken. Det får aldrig kännas spänt eller jobbigt att spela," skriver Kristine.

Disiplinen med övningen, noggrannheten och Kristines härliga mix av klassiskt och folkmusik har gjort 2020 till ett riktigt WOW-år. Det hela började med Kristines duo West/Rydvall (Erik Rydvall, nyckelharpa) album ”Dancing with Bach” som släpptes med skivsläppskonsert under festivalen "Confidencen Opera & Music Festival”. Detta medförde att duon fick spela som solister under festivalens avslutningskonsert, en konsert som också sändes på SVT. Albumet det seglade snabbt upp till Novembers ”Månades album” i P2.

Kristine fortsätter att berätta: "Det största drömprojektet var nog att med stöd från Statens Musikverk få göra en konsert tillsammans med Drottningholms Barockensemble, folkmusiktrion Nordic och Ale Möller. Ett projekt som jag genomförde tillsammans med Erik Rydvall. Konserten kallades "Vivaldi i Folkton" och innehöll Vivaldis Årstider tillsammans med Bach och folkmusik i arrangemang för orkestern och oss. Bland annat hade vi beställt specialskrivna arr på två av spåren från skivan för detta specifika tillfälle. Konserten hölls den 20 september och livestreamades." Den här möjligheten fick också svallvågor, Kristine och Erik fick öppna upp Kungl. Musikaliska akademiens högtidssammankomst i november och nu laddas det för mera teve-inspelning!

Visst är det något speciellt när man får checka in på minnen för livet, en förebild för Kristine är folkmusikern Ale Mölller, under året har de gjort flera spelningar tillsammans. Jag såg den livesändna spelningen från Bollnäs Kulturhus och som vanligt, amazing. Jag har sedan första gången jag såg Kristine uppträda sett att Kristine har ett helt eget sigill, hon andas genom att släppa ner hakan, med flöjten mot överläppen, istället för att vila flöjten mot underläppen. Väldigt snyggt, eftersom den öppna munnen göms lite bakom flöjten. Det här har jag inte sett någon annan stans, jag blir såklart nyfiken på Kristins egna teknik men när jag frågar Kristine varför och hur? (Jag har testat och det är riktigt klurigt.) Så svarar hon att det bara blivit så och att det inte är något hon tänker på. Helt enkelt bara en fin finess.

Ska vi toppa det hela ännu lite till? Ja självklart! Tidningen OPUS (Magasinet om klassisk musik och opera) listar Kristine på plats 17 av årets mest betydelsefulla personer för klassisk musik! WOW Kristine, vilket år!

Tack det hjärtligaste för du visar upp vårat älskade instrument på våra verkligt stora scener & Tack för att du är en sådan fantastisk förebild för alla oss andra.

____________________________________

Foto: Elias Gammelgård
Text: Alexandra Larsson


Länkar för att se mer av Kristine:

Instagram: @kristinewest

Hemsida, Kristine West

Avslutningskonsert Confidencen Opera & Music Festival

Dancing With Bach - Spotify

Vivaldi i Folkton

Musikaliska Akademiens Högtidssammankomst

Kommentera →

Livets goda går i tretakt

27 Dec 2020

Första gången jag ’träffade' Kim Persson såg jag hans föreställning ”Mästaren & Kim” under Blockflöjtsfrossan i Stockholm. Jag blev faktiskt lite irriterad en stund under föreställningen - vi som spelar blockflöjt är ju ASCOOLA enligt mig - så jag hann bygga upp en ilska innan Kims mästerverk landade i förståelse för det mästerverk det är. Sedan dess har jag sett delar ur showen flera gånger, en gång tillsammans med min sjuåriga son som höll på att skratta sig dubbelvikt av glädje, vilken fantastisk show det är, ’Mästaren & Kim’.

När Kim närmade sig slutet av sin utbildning på folkmusikinstitutionen på musikhögskolan i Stockholm var känslan att han inte var riktigt klar. Därav sökte han in till masterprogrammet och kom in, här förväntas man genomföra konstnärlig forskning och Kim skapade sin frågeställning "hur kan jag göra en intressant och mångfacetterad föreställning med bara mig själv och mina flöjter som redskap” och ur frågeställningen föddes föreställningen ”Mästaren & Kim” som Kim fortfarande spelar som soloartist.

Precis som Kim snyggt mixar musik och tal i sin föreställning får jag känslan av att allt som Kim tar i får fart, från mindre spilopipor till den stora Contrabasen, allt får han att svänga i ett härligt folkmusik-sound. Musiken från Mästaren & Kim mynnade ut i ett album ”Värd en flöjt” där Kim komponerat den mesta musiken själv. ”Jag har alltid ett stort antal melodier och idéer som snurrar i huvudet och så fort jag har en ledig stund tar jag upp en flöjt och söker mig fram. Jag har en ganska kravlös relation till att skapa musik, jag försöker ha roligt och göra musik jag själv skulle vilja lyssna på.” skriver Kim i vår mejlintervju.

Jag är så glad att jag fått spela för Kim vid flera tillfällen, olika folkmusikstilar blandas med noggranna teorikunskaper. Men visst är det så att vi klämmer in lite fler polskor än annat..? Jag frågar Kim vad tjusningen med polskan är: ”Polskan är en så unik musikgenre. Den innehåller så enormt mycket. Den intrikata rytmiken och det magiska svänget. Att det kan vara känsligt och vackert, men också grovt och kärvt. Sen är det något alldeles särskilt med tretakt, ett av livets goda!” Hemma går jag och nynnar på den senaste kort-trean som Kim lärt ut.

Vilken tur, tycker jag, att Kims mor anmälde sjuåriga Kim till blockflöjt när han egentligen hade siktet inställt på oboe. Vilken tur att Kim fortsätter skriva musik och dela med sig av sin djupa kunskap. Så häftigt att Kim är den första och enda med en konstnärlig masterexamen i folkmusik och blockflöjt.

Nu hoppas hela världen att vi får se musikerna på scenen igen för då har Kim laddat med solokonserter, konserter med hans olika grupper; viskollektivet Grabbarna från Eken, världsmusiktrion Trio el Gancho och folkflöjttrion Bazooka Sub Trio och dessutom, till hösten, en ny skiva!

____________________________________

Foto: Christer Folkesson
Text: Alexandra Larsson

Länkar för att se mer av Kim:

Instagram: @kim_med_flojten

Hemsida, Kim Persson

Mästaren & Kim

Duo Serra 

Trio el Gancho

Grabbarna från Eken 

Kommentera →

När intresset aldrig tar slut

8 Dec 2020

Jag älskar blockflöjter, jag samlar och har jättemånga för att vara hobby-blockflöjtist.

Jag älskar att fixa och ta hand om mina blockflöjter och jag älskar att klämma och känna på olika träslag i blockflöjterna. Spelar gör jag också, men inte lika bra som jag sköter om mina och andras. Jag är nog blockflöjts-tokig helt enkelt. =)

27 år med samma intresse är oavsett intresse riktigt fränt. Att det dessutom är Blockflöjt som följt med mig under i stort sett hela livet är extra cool, har jag insett som vuxen. Jag har inte direkt haft någon att spela med privat, istället för hejarrop från familjen får jag istället höra barnen ropa "tyst mamma" i andningspausen och nog var det liknande när jag var barn. Familjen var nog inte överförtjust när jag övade, de få gångerna jag övade. Detta gör det ju ännu fränare! Att jag hållt i och hållt igång under alla dessa år.

Nu vill jag bara mer!

Jag vill mer hela tiden och jag spelar i stort sett varje dag. Jag vill fortsätta att utvecklas och såklart, det är en av de roligaste sakerna jag vet! De senare åren har jag upptäkt folkmusiken, jag minns såväl när min lärare Marit lärde mig de första låtarna på gehör, hon sa "Men Alex det här är kanske din grej". Så fint sagt när jag egentligen kämpar som en galning med gehörspelandet. Men fasen! Jag ska bli en fena! Det får ta hur lång tid som helst... jag tror starkt på att poletten snart ramlar ner =). Viktigast av allt, efter 27 år kan man ju inte ge upp, man ska aldrig ge upp.

Jag vill mer! Men vad?

Idag drömmer jag om att bli blockflöjtsbyggare och tyvärr sätter 2020 lite käppar i hjulen för den utvecklingen så samtidigt, eftersom jag älskar att skriva så tar jag den här vägen. Jag vill göra mer för Blockflöjten efter allt jag insett att blockfljöten gjort för mig. Jag vill lyfta vårat älskade instrument, få människor att älska ljuden av blockflöjter och få andra blockflöjtister att lysa. Därför startar jag Blockflöjt Sverige.

Jag är så taggad, som på bilden ovan när jag för första gången i februari-20 hade genomfört mitt första framträdande helt solo. Det var så galet stort! Jag är så lycklig över att vi hann ha den där konserten för en liten publik innan Covid stängde allt.

Jag hoppas att du ska trivas på sidan och hitta intressant och nyttig information. Mitt intresse för blockflöjten bara växer och nu känns det som att det aldrig kommer ta slut.

Väl mött!
/ Alexandra.

Kommentera →